Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Studentexamen. Ett reformförslag av år 1936 tillsatta sakkunniga, av Fr. Sandberg - Toscansk gotik. Nya forskningar och en ny värdering, av Henrik Cornell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TOSCAN SK GOTIK
ning, att undergå prövning för studentexamen
i vissa ämnen. De sakkunniga anse, att sådan
prövning bör få äga rum i alla i högsta ringen
förekommande ämnen samt dess användbarhet
utsträckas från det lilla fåtal utbildningsvägar,
till vilka den nu lämnar tillträde, till övriga
fortbildningsanstalter, där ej fullständig
gymnasiekurs fordras. I samband härmed beröra
de sakkunniga frågan om folkskollärares
tillträde till universitet och föreslå, att lärare, som
utexaminerats enligt nu gällande
seminarie-stadga, må behöva pröva inför examensnämnd
endast i latin, grekiska, franska, tyska och
kemi på latinlinjen och i engelska, matematik,
franska, fysik och kemi på reallinjen.
Beträffande studentexamen som
behörighetsgrund för anställning i statstjänst
ifrågasätta de sakkunniga om ej i lämpliga fall den
nyssnämnda s. k. partiella studentexamen
kunde godtagas som kompetens.
Privatisternas prövning bör enligt de
sakkunnigas förslag anordnas så långt som
möjligt under samma förhållanden som den för
läroverkens lärjungar. De böra således få
efterpröva i såväl skriftlig som muntlig
prövning samt undergå partiell prövning. En
effektiv kontroll på deras examen bör ske genom
medbedömare och fackinspektörer.
I ett ganska omfattande kapitel ha de
sakkunniga slutligen behandlat frågan om
sambandet mellan studenternas betyg och deras
framtida levnadsbanor. Detta spörsmål ha de
sakkunniga upptagit närmast för att utreda
förutsättningarna för det urval av studenter
vid inträde på olika tjänstemannabanor eller i
högre fortbildningsanstalter, som nu sker med
ledning av studentbetygen. Här redogöres för
några undersökningar, som gjorts i Sverige,
Danmark och Finland angående
studentbetygens värde såsom indikator för studentens
framgång i livet. Dessa undersökningar,
antingen de omfattat vissa från läroverk
utexaminerade elever eller avsett vid universitet
eller annan utbildningsanstalt studerande, anses
visa, att ju högre studentbetyget är, desto större
är sannolikheten för framstående duglighet
inom det valda yrket. Särskilt gäller detta
sådana områden, där det kommer an på
teoretiska kvalifikationer. Dock betona de
sakkunniga, att man med dylika undersökningar
endast kan belysa vissa av de egenskaper, som
konstituera duglighet i livet. Till de praktiska
konsekvenser, som ur organisationssynpunkt
kunna dragas ur dessa undersökningar, ha de
sakkunniga tagit hänsyn på olika punkter i
sitt förslag.
Sakkunnigbetänkandet har nyligen påbörjat
den i sådana fall vanliga »remissronden».
Yttranden ha infordrats från akademiska
myndigheter, styrelser för vissa fackhögskolor, alla
högre statsläroverk och privatläroverk med
studentexamensrätt samt flera ämbetsverk.
Fr. Sandberg.
TOSCANSK GOTIK.
NYA FORSKNINGAR OCH EN NY VÄRDERING.
Få städer äga ett så lysande namn i
arkitekturhistorien som Florens. Den moderna
litteraturen om byggnadskonsten är fylld av
beundran för den toscanska ungrenässansens
arkitektur och dess förste grundläggare,
Filippo Brunelleschi. I alla tonarter har man
prisat hans bragd, som enligt många skulle ha
bestått i återupptäckandet »av den rätta och
goda» arkitekturen. Den långa utveckling, som
föregått honom, har man ägnat betydligt
ringare intresse. Man har egentligen endast
velat tillmäta den något värde i den mån, som
den utgjort en förberedelse till ungrenässansen
eller, vilket ungefär betraktats som detsamma,
i den mån, som den sökt sina förebilder i
antikens arkitektur. Dessa tankegångar göra sig
märkvärdigt nog ännu gällande, trots det att
forskningen klart ådagalagt både att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
