Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Toscansk gotik. Nya forskningar och en ny värdering, av Henrik Cornell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOSCAN SK GOTIK
Alperna. I längden kunde detta tillstånd
emellertid icke fortsätta. Liksom alla andra
byggnadsskolor i Europa måste också den toscanska
slutligen taga ställning till den franska
gotikens konstruktivt och estetiskt överlägsna
skapelser. De franska arkitekterna ägde helt
andra ekonomiska resurser än de italienska,
och deras verk präglades av en
målmedvetenhet, som var okänd i Italien. Under loppet av
1200-talet tillägnade sig italienarna på de flesta
orter emellertid mycket av den franska stilen
och den franska konstruktionen, men denna
anpassades överallt efter de inhemska
förutsättningarna. Den italienska gotiken har
därför fått ett bestämt nationellt drag. Den har
lärt mycket av den franska, men den skiljer
sig dock så bestämt därifrån, att den bildar
sin egen avgränsade enhet inom
arkitekturhistorien. Hela detta skede är av
utomordentlig betydelse för den italienska konsten. För
måleriets och skulpturens del råder därom
ingen tvekan, vilket framgår av den
uppskattning Giotto och Pisanarna städse åtnjutit.
Detsamma gäller arkitekturen, ehuru man på
grund av sin beundran för antik och renässans
icke velat inse det. Trots ung- och
högrenässansens och även barockens livliga
byggnadsverksamhet är det dock de gotiska
arkitekturverken, som ännu i dag ge många italienska
städer deras mest egenartade och märkvärdigt
nog också mest italienska prägel. Vad vore
Venedig utan Dogepalatset och Florens och
Siena utan sina stadspalats och domer? Vi
behöva icke gå till de smärre bergsstäderna
sådana som Orvieto, Perugia eller Assisi för
att finna stadsbildens starkaste intryck vara
grundade på den gotiska tidens byggnadsverk.
Den toscanska arkitekturhistorien erbjuder
under 1200- och 1300-talen en skiftande bild
av ständigt nya kompromisser mellan den
inhemska traditionen och de mer eller mindre
franska idealen. Den franska gotiken var icke
en enda enhetlig företeelse. De italienska arki-
tekterna synas i allmänhet icke ha känt
huvudmonumenten i Frankrike, de stora katedralerna
i Ile-de-France, det är i förstone den enklare
burgundiska munkarkitekturen,
cistercienser-nas byggnadskonst, som förmedlat kännedomen
om de franska dekorationsformerna samt
ribb-valvet och dess konstruktion. Gotikens första
etapp i Italien kännetecknas också av
uppförandet av en rad tämligen rent burgundiska
cistercienskloster. Den andra perioden bildas
av tiggarmunkarnas första kyrkor, och här
möta vi den första fruktbara kompromissen
mellan den franska konsten och de gamla
italienska traditionerna. I dominikanernas kyrka i
Florens, Santa Maria Novella (se bild 3), börjad
1246, har man tillämpat det cisterciensiskt
rakslutna koret och täckt de tre skeppen med
franska ribbvalv. Resultatet har blivit ett rum,
som skiljer sig lika mycket från äldre italienska
kyrkor som från de moderna franska
katedralerna och munkkyrkorna. Mittskeppets
övervåning är endast nätt och jämt så hög, att den
medger inskjutandet av de minimala,
cirkelrunda fönstren, varigenom hela rumsformen
närmar sig till äldre hallkyrkor. I Toscana
finnas nämligen sådana, i vilka yttertaket
placerats alldeles omedelbart över
mittskepps-arkadens bågar. Santa Maria Novellas rum
ansluter sig tydligen mera till dessa gamla
italienska former än till de höga franska
katedralerna, men det får sin helt nya karaktär
genom den ytterst glesa placeringen av stöden.
Den låga höjden och det mycket stora
avståndet mellan pelarna, vilket låter de tre skeppen
i görligaste mån sammanflyta till en enhet,
bli hädanefter väsentliga drag i den toscanska
gotiken. Två förutsättningar ha lett de
florentinska dominikanmunkarna till denna
gestaltning av mittskeppsarkaden. Den nya uppgift,
som det här gällde att fylla, skapandet av en
rymlig och enhetlig predikolokal, gjorde det
angeläget att göra bågarna så vida som
möjligt. Å andra sidan gav den gotiska byggnads-
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
