Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Transuranerna - en fortsättning av grundämnenas periodiska system, av Sv. B-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSURANER
Senare delen av det periodiska systemet med transuranerna. Ej direkt påvisade ämnen ha markerats med
frågetecken.
79 Au 80 Hg 81 TI 72 Hf 82 Pb 73 Ta 83 Bi 74 W 84 Po 75 Re 85 Eka J? 76 77 78 Os Ir Pt
86 Rn 87 Eka Cs? 97 Eka Au? 88 Ra 89 Ac 90 Th 91 Pa 92 U 93 Eka Re 94 95 96 Eka Os Eka Ir Eka Pt
indices upptill och nedtill t. v. om ämnets
kemiska tecken); aktiva ämnen karakteriseras
därjämte av sin halveringstid, den tid, som
förflyter, tills hälften av en viss mängd av
ämnet sönderfallit.
Transuraner uppkomma, som redan Fermi
fann, genom bestrålning av uran med
neutroner. Den allmännast förekommande
uranisotopen har atomvikten 238 och skrives sålunda
2 3 8 U. Då den upptar en neutron, ökas dess
9 2
atomvikt med en enhet, medan dess
atomnummer förblir oförändrat. Reaktionen
skrives 2 | ® U+ J n= 2 | § U, där n är tecknet för en
neutron. Den nya uranisotopen är radioaktiv
och omvandlas under utsändande av en
betapartikel till ett nytt ämne, som måste ha
praktiskt taget samma atomvikt men atomnumret
ökat till 93. Det kommer då att stå under
rhenium och kallas därför ekarhenium. Som
forskningar särskilt av O. Hahn och Lise
Meit-ner visat (se Forschungen und Fortschritte
1937, sid. 298, och artiklar, till vilka där
hänvisas), omvandlas detta ekarhenium under
betastrålning vidare till ekaosmium
(atomnummer 94), detta till nr 95 ekairidium, som ger
nr 96 ekaplatina. Då detta det sista nu kända
aktiva ämnet ävenledes utsänder betastrålar,
måste resultatet antas bli nr 97 ekaguld.
Den närmare undersökningen gav emellertid
i ett annat avseende ett oväntat resultat, i det
att flera av de nya ämnena befunnos vara
blandningar av två eller tre aktiva ämnen med
olika halveringstid. Då dessa ha samma
atomnummer och (högst sannolikt) samma
atomvikt, måste de innehålla lika många protoner
och lika många neutroner och kunna blott
antas skilja sig åt beträffande dessa
byggstenars anordning. De äro sålunda analoga med
den vanliga kemiens isomera föreningar, vilka
bestå av molekyler, uppbyggda av samma
slags och samma antal atomer, ehuru i olika
anordning. Det nya fenomenet, känt även i
några fall med lägre atomnummer än 92, kallas
i analogi därmed för kärnisomeri. Den aktiva
uranisotopen har tre kärnisomerer med
halveringstiderna 10 sek., 40 sek. och 23 min. Den
tredje av dessa uppstår företrädesvis, om
vanligt uran bestrålas med neutroner om c:a 25
elektronvolts energi (1 elektronvolt är den
energi en elektron förvärvar vid
genomlöpandet av ett spänningsfall om 1 volt). Det av
denna isomer bildade ekarhenium har ej
kunnat påvisas direkt. De båda mera kortlivade
uranisomererna åter framställas dels genom
bestrålning med neutroner av hög energi, dels
med mycket långsamma neutroner, medan
medelsnabba neutroner ej leda till uppkomsten
av dessa isomerer. Den från
10-sekunders-isomeren utgående serien har följts längst, till
96 ekaplatina, medan 40-sekundersisomerens
avkomlingar följts till 94 ekaosmium. Även
dessa senare led i de båda serierna äro
isomera med olika halveringstider, liksom de
uranisomerer, ur vilka de uppstått.
I en artikel av I. Curie och P. Savitch
(Journal de Physique et le Radium 1937, sid. 385)
redogöres för undersökningar, som i huvudsak
lett till samma resultat som Hahns och
Meit-ners. Dessutom påvisas ytterligare ett aktivt
ämne, som uppstår vid neutronbestrålning av
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
