Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Väderprognoser på lång sikt, av Anders Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄDERLEKSPROGNOSER
VÄDERLEKSPROGNOSER
PÅ LÅNG SIKT.
De vanliga, i pressen och genom radio
spridda väderleksförutsägelserna avse en
tidrymd av omkring 24 timmar. Finnes då ingen
tillförlitlig metod att förutsäga vädret på
längre tid än något dygn framåt? Man kan
först och främst besvara denna fråga med att
hänvisa till det ofta förbisedda förhållandet, att
varje under en lång period insamlad
klimatologisk uppgift innesluter en förutsägelse om
vädret. Ett dylikt klimatologiskt resultat,
vunnet genom längre tids erfarenhet, är t. ex.
kännedomen om normaltemperaturen för en viss
ort under olika tider av året. I allmänhet
avviker en enstaka månads medeltemperatur blott
med omkring 1° från den normaltemperatur,
som kan beräknas från en längre följd av år.
I extrema fall kunna naturligtvis betydligt
större avvikelser ifrågakomma. Man förstår
härav, att en beräkning av
normaltemperaturen från fleråriga temperaturserier har ett
stort värde ur förutsägelsesynpunkt.
Liknande är förhållandet med övriga
väderleksuppgifter, som tillsammans ge oss vår
uppfattning om klimatet och vädret och dess normala
årliga och dagliga variation. Genom Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalts och dess
föregångares långvariga observationer äger man
i Sverige en mycket ingående kännedom om
klimatet och dess normala variationer, och
häri ligger, som ovan framhållits, också en
möjlighet till förutsägelse för framtiden.
Denna metod att från regelbundna och
ihållande observationer förutsäga väderleken har
redan tidigt använts. Forntidens egyptier
kunde på så sätt med ofelbar säkerhet
förutsäga Nilens översvämningstid, som var
årstiden sat (juli—oktober). Babylonierna kunde
likaledes från sina observationer ange tiden för
Eufrats och Tigris’ högvatten, som börjar i
1112 1916 1118 mo 1W W» 1196
Förutsägelser av Dalälvens högvattenmängder 1912—
26 enligt Wallén. Beräknade (streckad kurva) och
observerade värden.
mars vid snösmältningen i Armeniens högland.
Långt senare kunde Halley genom sin 1888
utgivna karta över passadvindar och
monsu-ner för all framtid till de sjöfarandes nytta
förutsäga dessa vindars riktning och styrka.
Genom sina undersökningar av vind- och
ström–förhållandena på oceanen, särskilt
passadvin-darna och de förhärskande starka västvindarna
på Atlanten samt de i motsatt riktning flytande
havsströmmarna på oceanens södra delar,
kunde sir John Murray ställa i utsikt, att tiden
för en resa med segelfartyg från New York
till Sydney och tillbaka kunde betydligt
förkortas (från 250 till 130 dygn), om utresan
skedde förbi Goda Hoppsudden och hemresan
förbi Kap Horn, i det att man därigenom drog
fördel av både vind och havsströmmar. Förut
hade sjömännen i regel seglat både bort och
hem den kortare vägen förbi Goda
Hoppsudden. På så sätt kunde, genom noggranna
meteorologiska och oceanografiska iakttagelser
och deras utnyttjande, de lämpligaste
färdvägarna anges, och på sin tid tillförde dessa
arbeten sjöfarten ekonomiskt och praktiskt
sett mycket stora fördelar.
Gäller det att förutsäga huru förhållandena
under en följande månad eller årstid komma
att avvika från normalvärdena, t. ex. att
avgöra om sommaren i år skall bli ovanligt
varm eller kall, torr eller regnig, då möta
stora svårigheter. Man kan icke säga, att vi
5—NFM38:4
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
