Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Väderprognoser på lång sikt, av Anders Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄDERLEKSPROGNOSER
giska anstalten och rör sambandet mellan
växlingarna i atmosfärens cirkulation och de som
en följd härav uppträdande variationerna i
temperaturen. Genom atmosfärens »omröring»
transporteras värme från de lägre
breddgraderna, där ett överskott på solvärme
föreligger, till de högre breddgraderna, där
utstrålningen överväger över instrålningen. Det
visar sig nu, vilket ju är att vänta, att ju
starkare atmosfärens omröring är, desto högre blir
temperaturen på de höga breddgraderna och
desto lägre på de låga. Detta gäller i stort sett,
frånsett en hel del undantag i speciella fall.
Från variationerna hos lufthavets cirkulation
kan man därför i viss utsträckning sluta till de
temperaturförhållanden, som skola inställa sig.
En tredje metod, som slutligen bör
omnämnas, grundar sig på användningen av de
synoptiska kartorna och påminner i
princip om metoden för de dagliga
väderleksförutsägelserna. I stället för att på kartan
införa de meteorologiska elementens värde vid
någon viss tid på dygnet, t. ex. kl. 8 f. m.,
använder man vid prognoser för längre tid
medelvärdena för t. ex. 10 dygn. Det visar sig,
att även dessa medelvärden karakteriseras av
en geografisk fördelning och ändras från karta
till karta på ett sådant sätt, att man kan följa
förändringarnas frammarsch och härigenom
draga slutsatser för kommande tid.
Av de erfarenheter, som nu vunnits, är det
tydligt, att ingen av nämnda metoder ensam är
i stånd att lämna resultat, på vilka en prognos
av praktisk betydelse för längre tid kan
grundas. Nyligen har emellertid den tyske
meteorologen och matematikern F. Baur vid Institut
für langfristige Wetterprognose utarbetat en
kombination av alla dessa tre metoder:
periodbestämningen, korrelationsberäkningen och den
synoptiska kartan över medeltillståndet.
Vad beträffar den synoptiska kartan har
Baur funnit, att det icke så mycket är
lufttrycksfördelningen vid jordytan, som är be-
stämmande för vädrets utveckling på lång sikt,
utan lufttrycksförhållandena och deras
förändringar i de högre luftlagren. Baur uppritar
därför vid sitt institut medelvärdeskartor över
lufttrycket på 10 km höjd, alltså vid gränsen
mellan den övre atmosfären, stratosfären, och
den undre troposfären. För dessa
långtidsprognoser äro alltså observationerna medelst
meteorografer, antingen de uppsändas medelst
flygplan eller ballonger, av största betydelse.
Ett mycket viktigt medel att snabbt inhämta
kunskap om dessa luftlager har man på senare
tid erhållit i de s. k. radiosonderna, som utgöra
en kombination av meteorologiska instrument
och en liten radiosändare, vilken senare
telegraferar ut de utslag, som det meteorologiska
instrumentet gör. Både instrumentet och
sändare sändas upp medelst en vätgasfylld ballong.
Kontinuerliga uppsändningar komma under
nästa budgetår att göras vid Stockholms
flygplats av Meteorologisk-hydrografiska
anstalten. Redan nu finns ett betydande material av
på detta sätt vunna observationer.
Resultatet av Baurs prognoser synes hittills
ha varit överraskande gott beträffande
Tyskland. Inom en del vindistrikt och andra
jordbruksområden, där metoden praktiskt
kontrollerats, har den kunnat hävda sig på ett sätt,
som inger goda förhoppningar för framtiden.
Dessa 10-dagarsprognoser nå i allmänhet upp
till just ungefär samma träffsäkerhet som de
dagliga prognoserna. De kräva emellertid på
grund av de omfattande räkneoperationerna en
stor personal och betydande kostnader. För
bearbetning av en månads
observationsmaterial måste omkring 160 000 räkningar utföras.
Skulle emellertid framtiden visa, att institutets
verksamhet håller vad metoderna hittills synas
utlova, är säkert denna kostnad för ett stort
jordbruksland som Tyskland väl ersatt genom
prognosernas praktiska betydelse för
näringslivet.
Anders Ångström.
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
