Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Aftonundervisning. En ny linje beslutad, av Fr. Sandberg - Ballongspärrar, av Olof Sundell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALLONGSPÄRRAR
nena ha medtagits gymnastik med lek och idrott
samt teckning, båda med begränsade timtal.
Försöket borde enligt skolöverstyrelsens
mening omfatta både en realskolelinje och en
gymnasielinje, av vilka första klassen, resp.
första ringen, borde upprättas första året.
Realskolelinjen borde bygga på folkskolans högsta
klass, och inträdesprövning skulle liksom i
vanliga statsläroverk anställas i modersmålet
och räkning. I syfte att utröna de
inträdessökandes studiebegåvning skulle prövningen i
modersmålet göras mera ingående och anordnas
på ett härför lämpat sätt. En lägsta
inträdesålder av 16 år för realskolan och 18 år för
gymnasiet borde stadgas. Även vid intagning i
gymnasiet borde man tillse, att erforderlig
studiebegåvning förelåge hos de sökande. Högst
25 elever skulle få intagas i varje
klassavdelning, och linjen skulle vara avsedd för såväl
manliga som kvinnliga elever.
Terminsavgifter borde erläggas enligt samma grunder som
för läroverket i övrigt.
Kostnaderna för linjen, sedan alla klasser
och ringar upprättats, beräknas till i det
närmaste 52 000 kronor.
Kungl. Maj: t framlade skolöverstyrelsens
nu refererade förslag för 1938 års riksdag.
Förslaget tillstyrktes av statsutskottet, som
anförde, att endast de större samhällena
kunde tänkas komma i fråga som
förläggningsorter för sådana linjer. Det kunde under
sådana förhållanden icke synas obilligt, om
staten krävde, att vederbörande kommuner
iklädde sig större kostnader för aftonkurserna
än som motsvarades av de med
tillhandahållandet av lokaler förenade utgifterna. Detta
skulle dock icke gälla under den tid, varunder
anordningen försöksvis prövades.
Riksdagen biföll utskottets tillstyrkande
hemställan. Aftonundervisningen torde komma
att anordnas från och med läsåret 1938—39.
Några närmare bestämmelser för densamma ha
ännu ej meddelats av Kungl. Maj:t.
Det nu fattade beslutet innebär, såsom
redogörelsen torde visa, ett ur såväl pedagogisk
som social synpunkt intressant försök att
ytterligare realisera det under senare år allt
starkare framställda kravet på att för de
ekonomiskt svagare underlätta erhållandet av högre
skolundervisning och synes som sådant vara
värt allmän uppmärksamhet. Fr. Sandberg.
BALLONGSPÄRRAR.
Under världskrigets sista år började de
krigförande att förutom luftvärn och jaktflyg
använda i vanliga ballonger upphängda nät
av stållinor såsom hinder mot anfallande
flygplan. De ansågos vara av huvudsakligen
moraliskt värde, i det att blotta vetskapen om
deras tillvaro verkade avskräckande på en med
dåtidens flygmateriel utrustad motståndare.
Det är även omvittnat, att de minskade känslan
av otrygghet hos befolkningen innanför hindret.
Efter det stora kriget föllo ballongspärrarna
i glömska, och allt intresse kom under det
närmaste decenniet att riktas mot den tekniska
kapplöpningen mellan å ena sidan det
offensiva flygvapnet och å den andra det defensiva
luftvärnsartilleriet. Först under de senaste
årens allt kraftigare upprustning ha tid efter
annan spridda notiser om ballongspärrar synts
i både fack- och dagspress. Det har varit känt,
att betydande tekniska förbättringar
åstadkommits, men alla detaljer ha varit omgivna med
den största hemlighetsfullhet. Det har icke ens
varit fullt klart, om intresset huvudsakligen
förefunnits hos fabrikanterna av materielen
eller om några stater verkligen på allvar börjat
uppmärksamma detta försvarsmedel. I
december 1937 hölls emellertid i London ett mycket
uppmärksammat föredrag om ballongspärrar
av chefen för de i Londons luftförsvar ingående
ballongspärrförbanden, air commodore J. G.
Hearson. Detta föredrag har i mer eller mindre
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
