Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Omorganisation av de högre flickläroverken, av Fr. Sg - Nyare rön angående frölösa frukter. Kenokarpi och partenokarpi, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖLÖSA FRUKTER
lighet med en av stadsfullmäktige där
nyligen gjord framställning. Vid läroverken i
Malmö och Hälsingborg föreslås
utbyte av det treåriga latingymnasiet mot ett
fyraårigt. Realgymnasiet skulle vara
oförändrat. Beträffande Örebroläroverket
föreslå de sakkunniga inrättandet även av
ett realgymnasium, vilket, för att ge flickorna
samma möjligheter som gossarna, anses böra
vara treårigt.
De sakkunniga beräkna, att en sådan
organisation för budgetåret 1938—39 skulle ha
medfört en kostnadsökning på något över
78 000 kr.
Yttranden över sakkunnigförslaget ha
infordrats men ännu icke inkommit, och förslag
i frågan torde därför icke komma att
föreläggas 1938 års riksdag. Fr. Sg.
NYARE RÖN ANGÅENDE
FRÖLÖSA FRUKTER.
KENOKARPI OCH PARTENOKARPI.
Att sterilitet är en även i växtvärlden
utbredd företeelse torde vara allmänt bekant.
Lika känt är förmodligen ej, att flera växter
trots en oförmåga att producera livsduglig
avkomma i form av grobara frön ge fullt
utbildade frukter. Detta hade redan iakttagits
av Ch. Darwin. Han uppräknar ett flertal
arter, vilka innehålla former, som ge frölösa
frukter: bananer, fikon, päron, vindruvor o. s. v.
Avsaknad av grobara frön kan dock bero på
två skilda orsaker.
Antingen kan en befruktning resultera i
livsodugliga frön, eller också utvecklas frukter
rent asexuellt. Denna senare företeelse har
benämnts partenokarpi. Liksom flertalet
vetenskapliga termer har även denna
undergått en stark betydelseförskjutning, och parte-
nokarpi betecknar i våra dagar visserligen en
fruktutbildning utan befruktning men med fullt
grobara frön som resultat. Partenokarpi i denna
nya bemärkelse blir därför närmast en
följdföreteelse av en partenogenetisk utveckling. Bland
exempel på en dylik partenokarpi kunna
anföras välkända växter, såsom daggkåpa och de
flesta maskrosor. Denna förändring i termens
innebörd har haft till följd, att en ny
benämning måst införas på den process, som
resulterar i en på asexuell väg inducerad utbildning
av frukter utan frön. Man begagnar här
termen kenokarpi (av grek. keno’s, tom, och
karpo’s, frukt). Denna företeelse har på senare
tid fått förnyad aktualitet genom vissa
experimentella försök att åstadkomma frukter på
artificiell väg.
Man särskiljer olika typer av kenokarpi.
Redan inledningsvis berördes fenomenets
utbredning bland vissa av våra vanliga ätliga
frukter. De utgöra exempel på vad man kallar
vegetativ kenokarpi, där frukten
utbildas fullt spontant, synbarligen utan någon
yttre retning. Flera gurksorter äro sedan länge
kända exempel på denna typ av frölösa
frukter. Dock förefalla bananer, kärnfria apelsiner
och mullbär tillhöra samma kategori. Med
bananen närbesläktade vilda arter ha hårda,
mörka frön. Kulturbananens helt igenom
mjuka fruktkött ger oss därför en högst
konkret påminnelse om kenokarpiens allmänna
betydelse. Vissa äpplesorter, såsom Cellini, och
päronsorter, såsom Clairgeau, representera
även samma typ av frölöshet. Dessa kärnfria
frukter bildas nämligen även då all pollinering
förhindrats.
I andra fall synes en yttre retning nödvändig
som stimulans till en fruktutveckling — någon
befruktning är det emellertid ej heller här
fråga om. Dylik kenokarpi benämnes
stimu-1 a t i v, och det är här modern forskning spritt
nytt ljus. Denna stimulans genom ofta helt
artfrämmande pollen har nämligen kunnat
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
