Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Nyare rön angående frölösa frukter. Kenokarpi och partenokarpi, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖLÖSA FRUKTER
En amerikansk järneksart, Ilex opaca, visar t. v. en
planta med frukter utbildade efter vanlig befruktning,
t. h. efter besprutning med 0,01-procentig lösning av
naftalinättiksyra. — Efter Gardner & Marth.
återföras till avsöndringen av vissa kemiska
ämnen, fytohormoner, som verka
tillväxtbefordrande på frukten. En japansk forskare,
Yasuda, har lett detta i bevis på flera olika
vägar. Blommor av äggplantan, Solanum
me-longena, befriades på ett tidigt stadium från
ståndarna och befruktades senare
experimentellt. Pollenslangarna tillätos utveckla sig
under olika lång tid på så sätt, att märkena
successivt avskuros efter vissa tidsintervall.
Förflöt alltför lång period mellan pollineringen
och den tidpunkt, då märkena avskuros,
inträdde befruktning, och normala frukter med
frön uppkommo. I övriga fall bildades
emellertid kenokarpa frukter sannolikt tack vare
en kemisk stimulation från pollenslangarna.
Genom kontrollförsök bevisades, att den
utförda märkesoperationen i och för sig ej
stimulerade till någon som helst fruktutveckling.
I andra försök insattes ett gelatinskikt
mellan avskurna märken och deras i blomman
kvarblivande del. Pollenslangarnas tillväxt
hejdades genom detta skikt, och resultatet blev
en utbildning av kenokarpa frukter. Även detta
försök tyder på förekomsten av vissa kemiska
substanser, vilka produceras i pollenslangarna
och framkalla utveckling av frukten, som
emellertid kommer att sakna frö. Dessa ämnen
diffundera följaktligen genom ovan nämnda
gelatinskikt.
Riktigheten av denna förklaring har
ytterligare bestyrkts genom den
finlandssvenskamerikanske växtfysiologen F. G. Gustafsons
undersökningar av den inverkan, som
pollen-extrakt från flera växter ha på fruktutbildningen
hos helt andra växter. Pollenextraktet
inbakades i lanolinsalva och applicerades på märkena.
I åtskilliga fall åstadkoms på detta sätt en
kenokarp fruktutveckling, medan i andra fall
effekten blev ingen. Bland de experiment, som
lyckades, må anföras försök med extrakt av
stockrospollen, som orsakade en kenokarp
fruktbildning hos trumpetblommor
(Salpiglos-sus), Petunia och vissa tobakssorter.
Tall-pollenextrakt (Pinus ponderosa) gav liknande
resultat, medan extrakt av majspollen endast
gav påvisbar effekt hos trumpetblommorna.
Dessa resultat te sig vid flyktigt
betraktande som högst egenartade men ha en lika
Frukter av kajennpeppar. T. v. kenokarpa, bildade
genom inverkan av pollenextrakt från Petunia’, t. h.
normala. — Efter Gustafson.
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
