Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Nyare rön angående frölösa frukter. Kenokarpi och partenokarpi, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖLÖSA FRUKTER
enkel och naturlig förklaring som de
redan anförda exemplen på stimulativ
kenokarpi. Härigenom får sannolikt också en
tidigare iakttagelse, varvid frölösa vindruvor
sades framgå som resultat av en befruktning
med vildvin (Ampelopsis hederacea), sin
förklaring. Redan H. Fitting hade 1909 genom
studier av orkidéer gjort sannolikt, att vissa
kemiska ämnen produceras av pollenslangarna
och på ett specifikt sätt påverka blommornas
honliga organ. Dessa rön verifierades 1930 av
Laibach, som införde beteckningen
pollentill-växtämnen och kunde påvisa, att dessa
säkerligen vore identiska med de tillväxthormoner,
auxiner, som influera på växternas tillväxt (se
häfte 4, 1938, sid. 297 ff.).
Så mycket mera anmärkningsvärt och ej
minst vetenskapligt värdefullt är därför, att
nyare resultat ge vid handen, att kenokarpa
frukter kunna framkallas på artificiell väg
genom behandling med kemiskt definierbara
ämnen. Av stort intresse icke minst på grund
av sin praktiska betydelse är en undersökning
av en amerikansk järneksart, Ilex opaca, som
är dioik. Här ha tidigare ej iakttagits
kenokarpa frukter, men genom att bespruta blom-
1
Frukter av liljan Galtonia candicans. 1 obehandlade,
2, 3 fröanlagen utbytta mot pasta, innehållande
indo-lylättiksyra, 4, 5 fröanlagen bortopererade. —
Efter Dollfus.
m
v- %
Frukter av en kurbitsart, Cucurbita moschata. T. v.
kenokarp, bildad efter behandling av icke-pollinerade
blommor med indolylsmörsyra; t. h. normal. — Efter
Gustafson.
mande honliga buskar med en 0,ooe-procentig
lösning av naftalinättiksyra åstadkom man en
efterföljande utbildning av de vackra, röda
frukterna. Den praktiska innebörden av denna
upptäckt behöver ej särskilt understrykas.
Järneken är nämligen favoritprydnadsväxt i
Förenta Staterna under julen, och det är främst
dess röda frukter, som eftersträvas. Även andra
välkända tillväxtbefordrande ämnen, som
in-dolylättiksyra (växternas heteroauxin),
indolylsmörsyra och indolylpropionsyra, gåvo
motsvarande resultat — dock erfordrades något
större koncentration av dessa ämnen. Även
genom att vattna med lösningar av dessa
substanser erhöll man samma resultat som vid
besprutning. Genom denna metod kunde även
frambringas kenokarpa jordgubbar, men härvid"
iakttogs, att endast en frukt utbildades inom
en blomställning. Gustafson producerade med
tillhjälp av dessa samma ämnen, lösta i en
lano-linsalva, vilken ströks på märkena, kenokarpa
2—NFM38:5
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
