Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Linnean Society. 150 år den 24 maj 1938, av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNEAN SOCIETY
1 500 snäckor, 7—800 koraller, 2 500 stenarter
och mineralier. Härtill kom så Linnés stora
naturvetenskapliga bibliotek, c:a 2 500
volymer. Smith var efter dessa upplysningar ej
sen att slå till, och den 25 juni mottog Acrel
hans meddelande, att halva köpesumman
redan deponerats hos ett köpmanshus i
Amsterdam för säljarnas räkning. Acrel vidtog genast
åtgärder för samlingarnas inpackning, och i
slutet av september avgingo de med ett
engelskt fartyg från Stockholm. Under tiden
hade saken emellertid börjat väcka
uppmärksamhet. Från Ryssland hade å kejsarinnan
Katarinas vägnar ingått köpeanbud, likaså
från botanikprofessorn i Oxford, Sibthorp, men
Acrel vidhöll, att Smith hade rätt till köpet
före dessa spekulanter. Den som från svensk
sida gjorde en sista förtvivlad ansträngning att
rädda samlingarna var en ung medicine
studerande Dahl, som med löfte om ekonomiskt
stöd av en affärsman i Göteborg bjöd samma
summa som Smith, och då Gustav III, som
nyligen hemkommit, besökte denna stad, begärde
han utfärdande av sekvester. En tradition
förmäler, att konungen också låtit ett svenskt
örlogsskepp förfölja det engelska skeppet, som
då nyss passerat Sundet på utfärd, men att
jakten misslyckats.
Acrel blev föremål för skarpt klander för
sina åtgärder — rykten att han blivit mutad av
Smith voro t. o. m. i svang —, och en
förklaring avfordrades honom på konungens
befallning av universitetets kansler. Han
tillbakavisade dock alla anmärkningar med skärpa och
förnekade, att något acceptabelt anbud ingått
från annan köpare.
I slutet av oktober 1784 ankommo de
Linnéska samlingarna, inpackade i 26 stora kistor,
till London. Man kan förstå med vilken
spänning och glädje den unge köparen packade upp
deras innehåll. Utöver vad redan nämnts
ingick bland detta även en betydande samling
manuskript, såväl av den äldre Linnés hand
som av sonens, ävensom dylika, som översänts
av andra samtida naturvetenskapsmän. Och
sist, men ej minst viktigt, där fanns Linnés
hela vetenskapligt så betydelsefulla
korrespondens, c:a 3 000 brev från ett stort antal
korrespondenter. Man kan undra om den unge Smith
då ännu kunde fullt fatta vilken ställning
innehavet av alla dessa skatter skulle förläna
honom inom den internationella vetenskapliga
världen. Man må endast komma ihåg, att Linné
under decennier varit den nästan enväldige
diktatorn inom botanikens värld, utan vars
godkännande ett nytt växtnamn knappast
kunnat introduceras. Och här voro hans egna
växtexemplar, de på vilka han byggt sina
beskrivningar i de efter hand utvidgade
upplagorna av »Species plantarum» och »Systema
naturae», m. a. o. vad vi nu kalla
originalexemplaren. Den, som satt inne med denna
skatt, måste efter hand själv komma att intaga
en central ställning inom vetenskapen, då
envar botanist, som ville med säkerhet identifiera
en växtart, hade att jämföra den med Linnés
eget exemplar.
Närmast företog emellertid nu Smith en
tvåårig utländsk resa för att fullborda sina
studier. Härunder blev han i Leiden
promoverad till medicine doktor. Hemkommen
hösten 1787, satte han sig i förbindelse med ett
antal naturvetenskapligt intresserade,
inflytelserika män, bland vilka märktes sir Joseph
Banks, då president i Royal Society, samt
sedermera biskopen S. Goodenough, och
bildade tillsammans med dem The Linnean
Society våren 1788. Smith, ehuru den yngste
av medlemmarna, valdes till det nya
sällskapets ordförande och behöll denna post intill
sin död 1828. Han ägnade sig hädanefter nästan
helt åt botaniken och vården av sina förvärvade
samlingar. Det måste villigt erkännas, att han
visade sig i allo värdig att förvalta dessa
skatter, genom villighet att ställa dem till den
vetenskapliga världens förfogande och genom
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
