Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, av Å. M. - Pollenforskning. Några aktuella problem, av G. Erdtman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLLENFORSKNING
söner i enskild tjänst uppdrogs därför för några
år sedan åt lagberedningen, som är sysselsatt
med en revision av aktiebolagslagstiftningen,
att upptaga problemet om lagstiftning för
skyddande av aktiebolagens pensions- och andra
personalfonder. Lagberedningen avgav i
början av 1937 ett betänkande i ämnet (Statens
Offentliga Utredningar 1937:13), och på
grundval av detsamma avläts proposition till
1937 års riksdag. Sedan riksdagen bifallit
propositionen, utfärdades den 18 juni 1937 lag om
aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser (Svensk Författningssamling 1937, nr
521) jämte vissa följdförfattningar. Lagen
trädde i kraft den 1 jan. 1938.
På grund av de rättstekniska svårigheter,
som lagstiftaren haft att bemästra, om det
åsyftade målet skall kunna nås, har den nya
lagstiftningen blivit tämligen omfattande och
komplicerad. Dess grundtanke är, att det
öppnats en möjlighet för bolagen att under enkla
former förvandla pensions- och andra
personalfonder till särskilda stiftelser, vilka utgöra
självständiga rättssubjekt. En dylik stiftelses
förmögenhet kan helt eller delvis innestå som
fordran hos bolaget men utgår i händelse av
bolagets konkurs med förmånsrätt enligt vissa
närmare angivna regler. Å. M.
POLLENFORSKNING.
NÅGRA AKTUELLA PROBLEM.
Med pollenanalys —■ såsom den i sina
huvuddrag utformats av professor Lennart von Post
— förstås som bekant den numera universellt
ryktbara metod, genom vilken det blivit
möjligt att ur naturens egna skogshistoriska arkiv
hämta detaljerade upplysningar om gångna
tiders skogar, fornskogarna, och deras sam-
mansättning och därigenom indirekt vinna
ökad kunskap om de klimat- och
naturförhållanden, som en gång varit rådande.
Dessa skogshistoriska arkiv utgöras bl. a. av
torvmarker och liknande bildningar. Deras
ytor uppfånga en del av det pollen, som
luftströmmarna föra ut från de olika
pollenproduktionsorterna. Förutsatt att torvmarkerna
äro aktiva — d. v. s. levande, stadda i tillväxt
—, fossilifieras så småningom en större eller
mindre del av detta pollen och inlemmas i
torven. Ur denna kan man genom olika kemiska
ingrepp lösa ut och isolera de fossila
pollenkornen, och det är ganska påfallande, att dessa
mikrofossil, oavsett om de varit »arkiverade» i
torven i tusentals eller (såsom i särskilt gamla
torvskikt och i brunkolslager) i hundratusen,
ja, kanske millioner år, ofta ha identiskt samma
utseende som recent, d. v. s. nutida pollen.
Utan denna pollenkornens eller rättare deras
ytterväggars, de s. k. exinens, till synes nästan
gränslösa motståndskraft mot förstöring skulle
ingen pollenanalys vara möjlig.
För en analys kräves emellertid icke blott
isolering utan även identifiering av en avlagrings
pollenflora. På grund av exinens
karakteristiska storlek, form och arkitektoniska särdrag
är detta ofta möjligt: ibland kan blott familjen
bestämmas, ibland släktet eller arten eller i
vissa fall till och med underarten.
Här skilja sig emellertid ofta geologens och
botanistens krav: för »pollengeologerna» äro de
fossila pollenkornen ledfossil (och det är icke
ens alltid nödvändigt att de identifieras!),
genom vilka en viss horisont eller nivå kan
följas från torvmark till torvmark, från
landskap till landskap, ja, kanske från ett land till
ett annat. För »pollenbotanisterna» ligger saken
annorlunda till. Man vill här i vissa fall driva
pollenidentifieringen så långt som möjligt och
till och med genom skarp koncentration av
pollenkornen i redan i sig själv pollenrika
jordartsprov söka komma även mera sällsynta pol-
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
