Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Pollenforskning. Några aktuella problem, av G. Erdtman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLLENFORSKNING
lentyper på spåren och därigenom få djupare
inblick i vegetationens och därmed även i
klimatets utvecklingshistoria.
En annan sak: resultaten, eller åtminstone
huvudresultaten, av pollenanalytiska
(pollenstatistiska) undersökningar bruka redovisas i
form av pollendiagram, där kurvor markera
förskjutningarna mellan de olika
trädpollen-slagens procentuella andel av trädpollenfloran
vid skilda nivåer inom de undersökta
lagerföljderna. Diagrammen som sådana äro
emellertid endast torra skelett, som visserligen ofta
äro av mycket stort värde vid
kvartärgeologiska och liknande undersökningar, särskilt när
det gäller att anknyta, eller konnektera, olika
lagerföljder med varandra, att i en torvmark
påvisa motsvarigheten till en viss, exempelvis
på arkeologisk väg daterad nivå i en annan
torvmark o. s. v.
Det ligger naturligtvis både i geologernas
och i kanske ännu högre grad botanisternas
intresse att söka ge dessa diagram ett fylligare
innehåll. Av lätt insedda skäl är detta först
möjligt, när man genom studiet av det aktuella —
de olika växterna, deras utbredning,
pollenproduktion etc. — samt av de s. k.
aktuopaleonto-logiska processerna eller de kritiska och för
övrigt ytterst litet utredda kedjor av skeenden,
genom vilka det recenta materialet förs över
till fossil substans, skaffat en pålitlig nyckel till
pollendiagrammens chifferskrift.
Vad växternas pollenproduktion beträffar,
är det en lätt sak att genom att behandla
ståndare, blommor eller hängen, som just skola slå
ut, med lämpliga kemikalier, t. ex. med en
blandning av ättiksyreanhydrid och svavelsyra,
isolera pollenkornen och beräkna den absoluta
pollenmängden på samma sätt som vid räkning
av blodkroppar. Ett björkhänge producerar
omkring 9 mill. pollen, ett ekhänge 1 à 1112
mill. o. s. v.
Över pollenkornens spridningsförmåga
föreligger en rad studier. För omkring tjugu år
sedan publicerade professor H. Hesselman
resultatet av en undersökning, varvid de
pollenkorn räknades, som av vinden drevos ut
från fastlandets skogar till ett par fyrskepp i
södra delen av Bottniska viken och där
uppfångades på särskilt exponerade plattor
(gly-cerinindränkt filtrerpapper på bottnen av låga
petriskålar).
Med liknande metoder har man bl. a. i
Schweiz och Förenta Staterna undersökt
»pollenregnens» sammansättning under olika
årstider. Särskilt beaktande har därvid givits de
pollenslag, som kunna förorsaka höfeber.
Sommaren 1937 utfördes en undersökning
över luftens pollenhalt över Atlanten mellan
Göteborg och New York, varvid en särskilt
effektiv metod kom till användning. Vid
moderna kriminaltekniska undersökningar händer
det som bekant, att man undersöker dammet i
förbrytares kläder. Dammet hopsamlas med
hjälp av dammsugare, där tygpåsen ersatts med
en påse av filtrerpapper. Samma
tillvägagångssätt kan användas även vid studiet av luftens
pollenhalt: en effektiv dammsugare
genomströmmas av omkring en kubikmeter luft i
minuten, varvid pollenkorn och annat
luftplankton fastna i påsen, som sedan upplösas i
en lämplig vätska. Genom centrifugering
avskiljas de motståndskraftiga pollenkornen och
räknas i en räknekammare.
Undersökningen företogs ombord på Svenska
Amerikalinjens turbinfartyg »Drottningholm».
Två dammsugare kommo till användning. Den
eria stod på styrhyttens tak, den andra var
fastsurrad högt upp i den förliga riggen.
Vid-stående karta visar »Drottningholms» väg, data,
vindstyrka (sekundmeter) och vindriktning
var sjätte timme samt avstånd (kilometer) till
närmaste land.
Den totala pollenhalten i sektionerna I—VII
befanns vara respektive 18,o, 1,4, 0,7, 1,4, 6,o, 3,s
och 15,0 pollen per 100 kubikmeter luft.
Pollen av oomtvistligt amerikanskt ursprung (pol-
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
