- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
356

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Pollenforskning. Några aktuella problem, av G. Erdtman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLLENFORSKNING

Ur rent vetenskaplig synpunkt utgör
pollenmorfologien, d. v. s. läran om pollenkornens
utseende och former, ett instrument, vars
betydelse särskilt för växtsystematiken man väl i
allmänhet ej till fullo insett eller i brist på
undersökningar saknat möjlighet att bilda sig
en föreställning om.

I åtskilliga äldre arbeten föreligga
visserligen delvis rätt ingående beskrivningar av olika
pollentyper. Dessa arbetens tendens är dock
oftare att exemplifiera den stora
formrikedomen, överflödet på mönster och modeller, än
att påvisa drag, som kunna vara ägnade att
belysa en eventull utvecklingshistorisk
samhörighet mellan olika växter och växtgrupper.
Och ännu i modernaste systematiska
handböcker och översikter finner man ofta angivet
huruvida pollenkornen äro fria från varandra
eller förenade två och två till s. k. dyader (fig.
5) eller, vilket inträffar oftare, fyra och fyra
till »tetrader» (fig. 1 och 10) etc. Ibland ha
dylika uppgifter visserligen ett visst
systematiskt värde, men många gånger äro de utan
större betydelse.

Då det skulle föra för långt att närmare gå
in på några av den pollenmorfologiska
forskningens möjligheter, skola här blott några ord
nämnas i anslutning till de på sid. 354 och 355
avbildade pollentyperna.

Regelbundet samband mellan pollenkornens
och de pollenproducerande växternas storlek
saknas. Linnéans pollen (fig. 7) är sålunda
betydligt större än pollenkornen av växtrikets
väldigaste resår, eucalyptus och mammutträd
(Sequoia gigantea; fig. 3 och 4). Däremot
finnes ofta ett påtagligt samband mellan
pollenstorlek och kromosomantal; jätteaspens
pollen äro t. ex. större än den vanliga aspens
(fig. 6).

Pollenkornen uppkomma i regel genom
fyrdelning av de s. k. pollenmodercellerna. Av de
fyra pollenkorn, som alstras av en pollenmo-

356

dercell, ligga ofta tre i ett plan och det fjärde i
mitten ovan de tre. I en ung tetrad tangera
pollenkornens ekvatoriella partier varandra —
man använder en geografisk terminologi för
att underlätta orienteringen —; vinkelrätt mot
ekvatorsplanet tänkes pollenkornets axel,
vilken löper ut i polerna, dels den inre
(proxi-mala) polen, som är riktad mot tetradens
centrum, dels den yttre (distala) polen.

Vid den proximala polen finner man stundom
hos yngre pollenkorn liksom hos många på
liknande sätt bildade kryptogamsporer ett ärr,
som markerar den plats, där de fyra
dottercellerna hängde ihop, innan kvartetten
sprängdes (fig. 11).

Vid ekvatorn finnas ofta runda (fig. 16)
eller avlånga (fig. 12) porer eller i
meridianernas riktning utdragna fåror (fig. 14). Som
ytterligare exempel på denna kvasigeografiska
terminologi kan nämnas, att maskrosväxternas
pollen (fig. 15) äro försedda med rikt
skulpterade lister, som innesluta femton fält: 3 + 3
polära, 3 + 3 »tempererade» och 3
ekvatoriella. De sistnämnda äro försedda med var sin
por.

Med skulptur förstås ytliga ojämnheter,
såsom taggar, lister och vårtor, med struktur
däremot sådana särdrag, som bero på exinens
inre byggnad. Hos pollen av try (fig. 9) höra
sålunda taggarna till skulpturen, under det att
de små prickarna i bildens mitt, d. v. s. vid ena
polen, höra samman med den yttre
exinmem-branens struktur. Som bildens periferi visar,
äro dessa prickar ingenting annat än en
projektion av de stavformiga bildningar, som
framträda i den yttre exinmembranen. Att try
cch linnéa stå varandra systematiskt mycket
nära framgår bl. a. av pollenkornens utseende
(fig. 7, 9).

För pollenforskningen är en pollenatias med
avbildningar av pollentyper, företrädande de
olika familjerna, deras underavdelningar och
viktigare släkten, givetvis ett önskemål av för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free