Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Sin-kiang. En centralasiatisk brännpunkt för storpolitiska maktintressen, av Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIN-Kl ANG
hertig Tso Tsung-tang, att Kina skulle
återerövra Sin-kiang.
Han förde sin armé västerut på den gamla
kejsarvägen, även »Sidenvägen» kallad, till
Chami, erövrade den ena staden efter den
andra och hade i januari 1878, då Kaschgar föll,
återfört hela provinsen under draktronens
välde. Det var en krigisk bedrift av ingalunda
obetydliga mått. Etapplinjen var 400 svenska
mil lång, och ett område av 3 mill. km2 hade
erövrats.
I något mer än trettio år styrdes sedan
Sin-kiang av en kejserlig generalguvernör med säte
i Urumtsi. Efter republikens införande i Kina
1911 insattes på denna post den duglige och
kloke marskalk Yang Tseng-sin, en verklig
statsman av den typ, som icke var sällsynt
under kejsartidens bästa skeden. Den 7 juli
1928 blev Yang mördad i Urumtsi, och en av
mördarna, Chin Shu-yen, som varit livtjänare
hos Yang och haft dennes gunst att tacka för
sin upphöjelse, bemäktigade sig det stora
sigillet, maktens insegel. På den korta tiden av
knappt fem år lyckades denne uppkomling
lägga den under Yangs tid pacificerade och
relativt blomstrande provinsen för fäfot. Genom
att för egen räkning lägga beslag på den mest
givande handeln, favorisera invandrade kineser
på den turkiska befolkningens bekostnad,
genom godtycke, orättrådighet och grymhet
framkallade han ett växande missnöje och en oro,
som här och var bröt ut i revolter.
Det turkiska folkelementets ledare i Chami,
Jollbars Khan och Hodja Nias Hadji, vände sig
då i sin och provinsens nöd till den unge
dunganske generalen Ma1 Chung-yin (»Stora
Hästen») i Kan-su med bön om hjälp. Då
denne hade svårigheter att bekämpa i Kan-
1 Ma är ett mycket vanligt familjenamn bland
dunganerna, vilka äro muhammedaner. Ma betyder
Muhammed. På kinesiska betyder ordet häst. Då
för några år sedan fem ledande generaler i Kan-su
hade familjenamnet Ma, kallades de »De fem stora
hästarna».
su, kom Jollbars Khans kallelse att hjälpa
turkarna mot Chin honom väl till pass, och
mitt i sommarhettan 1931 tågade han med blott
500 man från An-si till Chami. Efter växlande
framgångar och motgångar återvände Ma
Chung-yin till Su-chou i Kan-su för att samla
förstärkningar. Under tiden störtades Chin
Shu-yen, då även de ryska emigranterna, som
varit hans enda stöd, övergåvo honom 12 april
1933. Den 14 april utnämndes general Sheng
Shih-tsai till tupan eller militärguvernör i
Sin-kiang.
Följande månad begåvo sig turkarnas
talesmän ånyo till Kan-su för att bönfalla Ma
Chung-yin om hjälp, och även denna gång
följde han kallelsen. Han belägrade Urumtsi
under en månads tid (januari—februari 1934)
och skulle ha tagit staden och hela provinsen,
om icke generalguvernören erhållit hjälp från
Sovjetryssland i form av automobiler,
ammunition och trupper. Detta blev för mycket för
den unge dunganske generalen. Den 16 febr.
upphävde han belägringen och drog sig söderut.
Då just vid denna tid den svensk-kinesiska
vägexpeditionen passerade genom Turfan till
Kurla, råkade den ut för det äventyret, att
general Ma Chung-yin lade beslag på dess
lastbilar, en stor del av dess bensinförråd och
dess chaufförer. Detta gav regeringen i Urumtsi
anledning att i denna från expeditionens sida
ofrivilliga och allt utom välkomna kombination
se ett maskerat partitagande för den dunganske
generalen. Det kan i förbigående påpekas, att
expeditionen något tidigare kommit i beröring
med Ma Chung-yins närmaste man och
förtrogne, kavallerigeneralen Ma Ho-san, vars liv
den svenske läkaren Hummel räddat, en
omständighet, som expeditionen sannolikt hade
att tacka för att bilarna återlämnades.
Att vinna några tillförlitliga upplysningar
om senare händelser i Sin-kiang från platser
utanför provinsens gränser synes vara
omöjligt. Icke ens i Kina vet man något positivt
358
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
