- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
386

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Kolonien Nya Sverige. Delawareminnets historiska bakgrund, av Ingvar Andersson - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avslutade, prins Karl (Karl XII) tillägnade
»Geographia Americæ», ett säreget verk av
växlande sanningsvärde, innehållande märkliga
skildringar både av expeditionens utresa 1654 och
av förhållandena i Nya Sverige och bland
indianerna. Även Risings alltid flitiga penna har
ägnat Nya Sverige ett par skildringar. I sitt
epos »Kungaskald» har Gunno Dahlstierna
förlagt en episod till Nya Sverige, och här möter
man första gången färdigutbildad den
patriotiska syn på amerikasvenskarna som
svenskminne, vilken senare fått så många uttryck i
litteraturen. Under 1700-talet trycktes arbeten
av Thomas Campanius Holm, J. Svedberg och
I. Acrelius om Nya Sverige; de bygga dels på
tidigare tillgängliga källor, dels på nya
iakttagelser och nyhetsmaterial. Under den stora
emigrationens tid i slutet av 1800-talet kan
man avläsa det ökade intresset för Nya
Sveriges historia även i litteraturen; då komma
de första i egentlig mening vetenskapliga
verken om den svenska kolonisationen vid
Delaware.

Nya Sverige gav inte det gamla mycket av
det guld, som förespeglats, när det nya
uppslaget först framfördes; det blev ej, som man
hade hoppats, en motsvarighet till Spaniens
rika amerikanska kolonier. Bäverskinnen, hur
eftersökta de än voro, och tobaken räckte inte
långt. Värdefullare var måhända den
erfarenhet, som skördades med avseende på
svårigheterna för Sverige att genomföra ett dylikt
koloniseringsföretag i holländsk eller engelsk
stil. Sverige skänkte emellertid Amerika en
god gåva under dessa år: ett litet men
ypperligt tillskott av nybyggarmaterial, med
arbetsamhet och lojalitet som mest framträdande
egenskaper.

Ingvar Andersson.

*     *
*



Med anledning av att 300 år förflutit, sedan
den svenska kolonien vid Delaware började
sin korta saga, anordnas i år med tyngdpunkt
i Wilmington och Filadelfia en serie
minneshögtidligheter den 27—29 juni i närvaro dels
av U. S. A:s president och representanter för
amerikanska myndigheter och korporationer,
dels av en svensk officiell delegation med
kronprinsen i spetsen, dels av officiella
representanter för Finland. I högtidligheterna ingår bl. a.
avtäckning av ovan, sid. 385, avbildade
monument av Carl Milles, vilket fått sin plats nära
det ställe, där de svenska kolonisterna stego
i land.

I detta sammanhang har det synts
redaktionen, som om det kunde vara av intresse att
i en serie översiktsartiklar uppmärksamma
några av de mera framträdande dragen i de
kulturinflytelser, som under årens lopp
kommit till Sverige från »det stora landet i väster».

AMERIKANSKT
INFLYTANDE I
SVENSKA FOLKRÖRELSER.



EMIGRATION — FRIKYRKORÖRELSE —
NYKTERHETSARBETE.

Redan i samband med det mindre lyckade
kolonisationsföretaget Nya Sverige på
1600-talet hade Amerika hos oss fått ett visst rykte
som ett äventyrens och äventyrarnas land. Då
det gick dåligt med rekryteringen, tillgrep man
den i kolonialpolitiken icke ovanliga åtgärden
att till nybygget deportera en del tvivelaktiga
element. Någon livlig förbindelse blev det icke
mellan de sega svenska och finska bönder och
soldater, som slutligen blevo kvar där borta
under främmande välde, och hemlandet.
Angliseringen fortskred, även om en rad svenska
präster, särskilt under 1700-talet, gjorde
betydande insatser för svenskheten och den svenska
lutherdomen vid Delaware. På 1780-talet
förklarade man sig icke längre ha behov av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free