- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
388

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Temperance-Societies» (1830). Detta var inledningen till det
betydelsefulla amerikanska inflytande i svenskt
föreningsväsende, som under 1800-talet blev
så starkt. Redan 1832 utkommo
kongregationalistpastorns i Boston, Lyman Beechers,
berömda »Six Sermons» (sex
nykterhetspredikningar), vilka i en skotsk edition tydligen
hitförts av George Scott. Detta amerikanska
inflytande i nykterhetens intresse var en viktig
och av initierade och ansvarskännande
personer uppskattad sak, ty den svenska
brännvinsfloden strömmade över landet till fattigdom och
misär på många håll. Den amerikanska
nykterhetsrörelsen var en kyrkornas resning mot
rusdryckerna, och snart fick dess exempel
efterföljd i flera länder i Europa, dit icke
endast skrifter i frågan utan också personlig
propaganda nådde. Från mitten av 1830-talet
utförde presbyterianpastorn Robert Baird en
betydelsefull gärning i detta fall. Sommaren
1836 kom denne begåvade och kloke
företrädare för de amerikanska föreningsidéerna
också till vårt land. Han och Scott funno
varandra, och nu bereddes Baird tillträde till flera
högt uppsatta personer, med vilka Scott hade
förbindelser. Den viktigaste händelsen i Bairds
Sverige-besök var audiensen hos Karl XIV
Johan, till vilken han överlämnade sin på
franska just utkomna historia om
nykterhetsföreningarna i Förenta Staterna. I en senare
audiens uttalade konungen sin önskan att låta
översätta boken till svenska, så värdefull
ansåg han den vara. Detta skedde också, och
på konungens bekostnad utsändes ett exemplar
av boken till varje pastorat i riket. På så sätt
kom »Bairds bok» eller »Konungens bok»,
som den ibland kallades, att vinna ett alldeles
enastående inflytande. I slutet av detta år,
1836, organiserade också P. Wieselgren en
nykterhetsförening i sitt pastorat efter det i
Stockholm av Scott och Owen praktiserade
amerikanska mönstret. Därmed började den
stora framryckningen för dessa idéer.

År 1840 återkom Baird till Sverige och
verkade i Scotts sällskap för nykterheten och för
den religiösa rörelse, som nu var i gång. Baird
höll också både i Stockholm och på andra
orter föredrag om det religiösa läget i U. S. A.
och om lekmännens religiösa insatser där. Vid
det stora nykterhets- och missionsmötet i
Hudiksvall sommaren 1840, då enligt samtida
uppgifter fem tusen personer, däribland
trettiofyra präster, deltogo, höll Baird också sitt
föredrag om det religiösa tillståndet i U. S. A.,
vilket enligt Scott var skickligt lagt i avsikt
att undanskaffa fördomar och tillintetgöra
intoleransen. Baird var genom sin bok känd i
hela landet, och en sådan mans tal om
Amerikas företräden gjorde verkan. Ordföranden
vid mötet i Hudiksvall, landshövding Mörner,
förklarade, att man borde bedja Gud om den
välsignelse över vårt land, som Bairds
fädernesland hade undfått. Brukspredikanten L. P.
Esbjörn var sekreterare vid mötet, och redan
1849 var han redo att bege sig till det
beskrivna frihetslandet, där han blev en av
grundläggarna av den svensk-lutherska kyrkan,
Augustana-synoden. Även på resorna till och
från Hudiksvalls-mötet höllo Scott och Baird
möten, då skaror av läsare deltogo. Några få
år senare började den stora utvandringen från
Hälsingland. Det var icke blott den underlige
profeten Erik Jansson och hans skaror, som
från år 1846 begåvo sig på färd västerut, utan
även en hel del andra. Under detta årtionde
skedde utvandring till Amerika även från
Stockholm, Uppsala, Östergötland och andra
orter. I huvudstaden bildades också en
»emigrantförening» redan vid tiden för Bairds
besök 1840, och året därpå utgav den en broschyr
med underrättelser om Amerika »till
upplysning och nytta för dem som ämna dit utflytta».
Ytterligare stärktes intresset för U. S. A. hos
de ofta ganska beträngda läsarna, när Bairds
synpunkter på de goda religiösa förhållandena
där utgingo i bokform, översatta av den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free