Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin - Förenta staterna och svenska folkbibliotek, av Fredrik Hjelmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AM ERIK A—S V ERI GE
både goda och dåliga böcker, betytt! Man bör
också tillägga, att det amerikanska inflytandet
icke enbart bör sökas inom de religiösa och
nykterhetsvänliga organisationerna, ehuru det
här närmast gällt att behandla dessa
folkrörelser.
Det fanns även en rent politisk-ekonomisk
påverkan, som visserligen också förband sig
med det nu behandlade mer ideella
inflytandet men som också kunde uppträda
såsom rent profan radikalism. Icke så få
politiska radikaler kommo över till U. S. A., och då
de ofta hade någon boklig bildning, uppträdde
de gärna såsom litteratörer och redaktörer.
Typen för en sådan klass svensk-amerikaner
var Isidor Kjellberg, som särskilt ivrade för
att arbetarna skulle lära sig inse vilket land
U. S. A. var för dem. År 1869 kom han dit och
stannade blott några få år, främst beroende
på de svårigheter hans skarpa penna åsamkade
honom. Han återkom till Sverige och
grundade den liberala tidningen Östgöten, varigenom
han vann inflytande och inkomst. Alltjämt
behöll han sin höga uppskattning av den
republikanska demokratien i Amerika, där arbetet
hölls i ära och människor kommo fram på sin
egen förmåga, icke genom börd och relationer.
Han prisade Amerika, han höll föreläsningar
därom i arbetarföreningar och
emigrationsföreningar, han skrev därom flitigt. Han ansåg,
att man icke för arbetarna skulle förtiga
sanningen för att hålla dem under oket hemma.
Han ville också, att emigranterna skulle förena
sig med amerikanska kyrkosamfund och
amerikaniseras, i varje fall icke sluta sig till
Augustana-synoden, som han hade låga
tankar om. Omedelbart efter Sundsvallsstrejken
1879 begav sig Kjellberg dit upp och
undersökte förhållandena. Han talade med
arbetarna om Amerika, och de blevo itända för
emigration och begåvo sig åstad i skaror, så snart
de kunde.
Gunnar Westin.
FÖRENTA STATERNA
OCH SVENSKA
FOLKBIBLIOTEK.
Första gången en svensk fackman på
undervisningens område gör det amerikanska
folkbildningsarbetet i betydelsen av anordningar för
de vuxna medborgarnas självutbildning till
föremål för en specialundersökning är, då den
sedermera så kände reformivraren på olika
bildningsområden P. A. Siljeström 1849 och 1850
med offentligt understöd gjorde en studieresa
till Amerikas Förenta Stater. Huvuduppgiften
var därvid för honom studiet av
folkskoleorganisationen, men vid sidan härav kom han vid
många tillfällen in på olika sidor av vad vi nu
bruka kalla det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet, bildningsverksamheten bland de vuxna.
Han fann därvid, att Amerika hade ett »så
avgjort och stort företräde» framför Europa
där-utinnan, att man ej nöjde sig med den vanliga
folkundervisningen utan sökte se till att
möjligheter funnes för ytterligare utbildning
»oberoende av och utanför folkskolan». Han fick ett
starkt intryck av att amerikanerna voro »icke
blott det mest praktiska folk på jorden
utan — i massa tagne — det mest läsande
folk på jorden». Han ansåg sig kunna
konstatera, att detta på det närmaste sammanhängde
med de s. k. distriktskolebiblioteken, större
eller mindre boksamlingar, som voro förenade
med de vanliga folkskolorna och från vilka
böcker utlånades ej blott till lärjungarna utan även
till distriktets invånare i allmänhet. Vid tiden
för Siljeströms besök var ännu icke
Massachusetts den ledande staten i
folkbiblioteksavseende, som den sedermera ganska snart blev.
Det var staten New York, som tidigast och
fullständigast organiserade det nämnda systemet
med distriktskolebibliotek. Icke bara där utan
även på andra ställen lämnade emellertid staten
anslag till dylika bibliotek under förutsättning
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
