Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Förenta staterna och svenska folkbibliotek, av Fredrik Hjelmqvist - Den nordamerikanska litteraturen och Sverige, av Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
och ungdom (särskilda barn- och
ungdomsavdelningar i folkbiblioteken) och i fråga om
katalogiseringen (utbildande av katalogerna
med ämnesuppslag o. s. v.). Äldre, efter andra
principer organiserade stadsbibliotek följde
efter hand de nya metoderna. Och slutligen
kom upprättandet av nya stora stadsbibliotek,
där sådana förut saknats, med Stockholms
stadsbibliotek i spetsen. I det utredningsarbete,
som utfördes av den av Stockholms
stadsfullmäktige med anledning av den Wallenbergska
donationen år 1918 tillsatta kommittén, som
hade till uppgift att utarbeta förslag till byggnad
och organisation för ett Stockholms
stadsbibliotek, ingick också en studieresa till Förenta
Staterna av byggnadens arkitekt E. G. Asplund
och undertecknad. Över resan, som företogs
hösten 1920, föreligger en berättelse, tryckt
som bilaga till Stockholms
stadsbibliotekskommittés betänkande (Bihang nr 51 till
Stadskollegiets utlåtanden och memorial för år 1921).
Stockholms stadsbiblioteks huvudbyggnad
återger i många fall amerikanska biblioteksidéer,
även om man ingalunda kan peka på något
bestämt bibliotek som förebild.
Det amerikanska inflytandet på övriga
grenar av svenskt folkbildningsarbete har varit
avgjort mindre. I fråga om
föreläsningsverksam-heten, särskilt rörelsen för
universitetsutvidgning, University extension, och i fråga om
studiecirkelarbetet är det, i den mån man där
har anledning att tala om utländska
inflytelser, framför allt från England, som de kommit.
Fredrik Hjelmqvist.
DEN NORDAMERIKANSKA
LITTERATUREN OCH
SVERIGE.
Alltifrån den svenska kolonisationen i
Nordamerika 1638—55 fanns det i Sverige ett livligt
intresse för Nya världen på andra sidan världs-
havet. Tidningar och tidskrifter bragte ofta
underrättelser från de framåtgående
kolonierna, och Linnélärjungen Pehr Kalm gav en
rik och mångsidig bild av deras utveckling i
sitt berömda verk »En resa i Norra Amerika»
(1735) efter tre års studier av land och folk.
Koloniernas frihetskrig följdes här med livligt
deltagande, och över frihetskämparnas seger
jublade väl de flesta, bl. a. Lidner och Thorild.
Med den andliga kulturen i det nya riket
hade man ringa eller ingen beröring, och
litteraturen i Amerikas Förenta Stater var okänd
här ända till 1820-talet. Den ende
författare, vars namn var allmännare bekant hos
oss, var Benjamin Franklin, ryktbar som
naturforskare och åskledarens uppfinnare, beundrad
som U. S. A:s sändebud i Frankrike och som
ojämförlig folkuppfostrare genom sina kloka,
lättlästa folkskrifter i praktisk levnadskonst.
Även hos oss fingo dessa en tacksam läsekrets.
(Jfr H. Elovson, »Amerika i svensk litteratur
1750—1820», 1930.)
Den amerikanska vitterheten, som ännu blott
var ett eko av den engelska, lärde vi känna
först på 1820-talet med James Fenimore Cooper
och Washington Irving. Den senares lätta,
humoristiska noveller vunno snabbt popularitet.
Coopers romaner, särskilt de som berättade om
striderna mellan indianer och blekansikten,
trängde ännu djupare, översattes i mängd och
voro högt skattade mer än ett halvt århundrade.
»Den siste mohikanen» har satt rekord med
28 upplagor: den har varit en älsklingsbok för
generationer av svenska pojkar. Den engelska
romanen med Walter Scotts »Waverley novels»
i spetsen hade samtidigt överflyglat både den
tidigare franska och den samtida tyska på vår
bokmarknad, och i dess kölvatten seglade
Cooper för förlig vind. Det fanns här ganska
många, som höjde allt amerikanskt till
skyarna. Tidningen Argus påstod, att Amerika
redan tävlade med »den gamla världen i
litterära bemödanden, ej utan utsikt att snart för-
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
