- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
414

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt dramatik och svensk scenkonst, av Olov Molander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A M ERIK A—S V ERI GE

följande slående aforism: »Bland
Pilgrimsfäderna, som kommo hit för att skapa Amerika,
fanns inte en enda konstnär eller son till en
konstnär eller sonson till en konstnär eller
sonsonsson till en konstnär.» Puritanernas
ofördragsamma och trångsynta inställning
gentemot teatern (vilken alltifrån sitt första
framträdande i Staterna hade karaktären av
emigrantteater och uteslutande byggde på
europeisk tradition), deras motvilja mot symboler,
deras avoghet mot allt, som erinrade om den
miljö de vänt ryggen för att i Nya världen
upprätta idealsamhället på jorden, deras hat
mot monarkistiska former i såväl religion,
politik som samhällsliv, allt detta bildade en
jordmån, som knappast kan sägas ha varit
gynnsam varken för dramatisk produktion eller ens
för den enklaste teaterverksamhet.

För mer än tre hundra år framåt blev denna
puritanernas avvisande hållning bestämmande
inte endast för teaterns öden i Nordamerika
utan för varje litterär verksamhet. Och det är
också i detta förhållande, som man har att
söka orsaken till de många, för oss européer
egendomliga, för att inte säga löjeväckande
yttringarna i amerikansk teaterverksamhet
och amerikanskt drama. De framtvungos under
århundraden av de puritanska hämningarna,
vilka som en av religiös trångsyn och
konven-tionalism upptornad dammbyggnad hejdade
kulturens och konstens naturliga flöden. När
denna dammbyggnad slutligen vid
begynnelsen av detta århundrade började undermineras
och lossna i fogarna, då bröt den stora
vårfloden i amerikanskt drama fram. Denna
vårflod strömmar alltjämt, rikare och djupare.
Det kan vara skäl att erinra sig dessa
omständigheter nu, när man häpnar över den
amerikanska dramatikens explosiva och lysande
blomstring efter världskriget.

Nästan allt vad den amerikanska teatern
producerade under 1700- och 1800-talen
byggde fullt medvetet och frivilligt på europeiska

förebilder och europeisk tradition. Det
nationella endast skymtar bakom den främmande
förklädnaden såsom det oundvikliga resultatet
av speciella levnadsförhållanden och alltmer
särpräglad mentalitet. Så småningom, i
begynnelsen av 1800-talet, vidgas dock synfältet, och
perspektiv öppnas ut över det nationella livet.
Den spirande dramatiska alstringen fann
tacksamma motiv i det unga landets historia och
folkets skiftande levnadsförhållanden.
Kampen mellan rödskinn och nybyggare, den
fanatiska puritanismen i de östra staterna,
frihetskrigets hjältedåd, de alltmera kända spanska
kolonierna, spekulationerna, slavproblemet,
slutligen också äktenskapet och den nya
överklassens förhållanden, allt blev föremål för
dramatisk behandling, allt var autentiska,
amerikanska motiv. Vid inbrottet av det 20 :e
århundradet kommer teatern även i kontakt
med tidens sociala krav, klasskampen. En ny
realism tränger sig fram och förlänar den
amerikanska dramatiken ett alltmer märkbart
nationellt särmärke. Men denna realism gör sig
egentligen endast märkbar i valet av motiv. I
formellt hänseende och i
karaktärsutformningen är man alltjämt traditionsbunden. Man
måste alltjämt taga hänsyn till publikens smak
för det sentimentala och det till prydhet
gränsande anständiga. Stycket måste ha en happy
end, som tillförsäkrar publiken den lugnande
känslan av hjältens och hjältinnans
gemensamma lyckliga ålderdom. Det är det
anglosaxiska arvet, som av Pilgrimsfäderna
medfördes på »Mayflower».

Vid Clarkeuniversitetets jubileum 1909 höll
professor Sigmund Freud en serie
föreläsningar. I intet samhälle har väl denne
vetenskapsmans teorier om hämningar och
komplex funnit en så utomordentligt väl beredd
jordmån och följaktligen åstadkommit en
omvälvning av sådant omfång som i det
puritanska Amerika. Man fick omedelbart och i
största utsträckning användning för hela hans

414

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free