Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt dramatik och svensk scenkonst, av Olov Molander - Stiltendenser inom amerikansk film, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILM
uppståndelse. Utan att vara på något sätt
märkligt, har detta skådespel om negerbarnens
primitiva uppfattning av skapelse- och
frälsningshistorien många roande och
charmerande egenskaper. Den som vill kan där också
uppleta en portion innerlig religiositet.
Av övrig dramatik från Staterna erinrar
man sig med nöje bl. a. sådana ting som
Raphaelsons eleganta »Accent on youth»
(»Tonvikt på ungdomen», Komediteatern
1935) och R. Frankens trivsamma »Vi Hallams»,
som 1934 gjorde lycka på Blancheteatern.
»Broadway», av Dunning & Abbot, minns man
kanske mest på grund av Stillers utmärkta
iscensättning på Oscarsteatern med Gösta
Ekman och Inga Tidblad i huvudrollerna.
Sherwoods »Idiot’s delight» (»Mitt i Europa»,
Göteborgs stadsteater 1936) är ett gott
teaterstycke men mera välskuret än djuptänkt. Mera
roande var då hans »The Queen’s Husband»
(»Kunglighet», Blancheteatern 1937). Det är
en icke obetydlig rad av amerikanska
författare, som fått husrum på svensk scen under
de senaste 20 åren, men samtidigt måste man
konstatera, att några av de intressantaste
alltjämt vänta på presentation, framför allt
Clif-ford Odets, Paul Green, Vincent Lawrence
och Emjo Bassje. Olov Molander.
STILTENDENSER INOM
AMERIKANSK FILM.
När man kommer till en så utpräglat
internationell företeelse som den moderna filmen,
blir frågan om påverkningarna från Amerika
till Sverige i ena eller andra avseendet ett
åtskilligt mera komplicerat problem än det i
första ögonblicket kan tyckas. Det har
nämligen aldrig funnits några mera påtagliga
direkta beröringspunkter mellan de bägge
länderna, utan de konstnärliga, tekniska och mera
allmänna filmförbindelserna ha praktiskt taget
alltid gått via andra europeiska länder. När
man därför vill tala om relationen Filmamerika
—Filmsverige, måste man främst uppehålla sig
vid relationerna Filmamerika—Filmeuropa.
Här har det stora utbytet varit av både
andlig och teknisk art. Förutsättningen för
filmens allmänna frammarsch har ju varit
teknikens utveckling och fulländning, och på det
tekniska området har Amerika skänkt världen
praktiskt taget alla mera betydelsefulla
filmuppfinningar. Särskilt vid ljudfilmens
genombrott och under de senaste årens febrila
färg-filmsexperiment på olika håll ha de
amerikanska teknikerna varit de ledande och klart
överlägsna alla konkurrenterna. Men
amerikanernas praktiska läggning har även gjort, att
de på den mera interna filmteknikens områden
kommit att gå i spetsen för den internationella
utvecklingen. I Hollywoods stora ateljéer med
deras ofta obegränsade resurser ha
kameraarbetets tekniska hjälpmedel — traverser,
kameravagnar, miniatyrbyggnader, trick- och
.spegelförfaranden eller »dunning» och
»back-projection» — utformats och fulländats.
Amerikanerna ha skapat de tekniska uttrycksmedel
och resurser, som en fantasifull regissör ev.
kan behöva för att göra — precis vad han vill!
Hela denna teknik har Europa övertagit —
om också stundom mot dryga licensavgifter —,
och även Sverige har fått sin beskärda del av
den. Man kan f. n. i Hollywood, London, Paris,
Berlin eller Stockholm genom de moderna
filmtekniska hjälpmedlen åstadkomma vad som
helst — om det sällan eller aldrig sker beror
däremot på de ekonomiska resurserna!
Om man alltså med en viss rätt kan säga,
att Amerika ur teknisk synpunkt har varit den
givande parten och samtliga europeiska länder
de mottagande, är förhållandet på det andliga
och konstnärliga området snarast omvänt.
Medan få europeiska tekniker flyttat till
Hollywood, ha desto flera regissörer och
skådespelare gjort det. Hollywood har i några fall
417
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
