Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 / 422 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikansk musik i Sverige, av Sven E. Svensson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för europeisk konsertpublik var Dvořák i
e-moll-symfonien »Aus der neuen Welt» och
stråkkvartetten i F dur. För den nu levande
generationen av amerikanska tonsättare spelar
denna melodiskatt samma roll som de olika
europeiska kulturkretsarnas folkmusik för de
nationella skolorna under romantiken.

Ira D. Sankey.

Oscar Ahnfelt.

Bland dessa amerikanska musiker av typisk
nationell prägel ha vi i vårt land haft tillfälle
att stifta bekantskap med Ch. Cadman, Forster,
svenskättlingen H. Hanson, Hawkins m. fl.,
särskilt genom förmedling av den välkände
amerikanske dirigenten Ernest Newman. Dessutom
gjorde tonsättaren-pianisten Henry Cowell för
några år sedan en konsert- och
föreläsningsturné i Sverige, under vilken han
demonstrerade egna verk och amerikansk modernism över
huvud. Framför allt är det emellertid svensk
rundradios förtjänst, att den nationella stil, som
är under utveckling i U. S. A., blivit bekant för
svensk publik. Genom överföring från
amerikansk radio av de nordamerikanska indianernas
årssammankomst i Flagstaff (Arizona) hade vi
nyligen t. o. m. tillfälle att höra indiansk musik
i originalutförande.

Det vore orimligt antaga, att en så ny konst
som den nationella
amerikanska skulle ha hunnit
utöva något nämnvärt
inflytande på svensk
tondiktning lika litet som på den
kontinentala europeiska. Av
en äldre generation känna
vi sedan länge Mac Dowell,
som visserligen ofta arbetar
med tematiskt material av
indianskt ursprung men med
en klanglig bakgrund, nära
besläktad med nordisk
romantik.

De amerikanska
påverkningarna på svensk musik
äro av helt annan art och
träffa knappast den musik vi höra från
konsertestraden utan i stället den folkliga
musiken, d. v. s. å ena sidan den andliga visan och
å den andra dans- och underhållningsmusik.
Den förra kan spåras ända tillbaka till den
väckelse, som vid mitten av förra århundradet
gick över vårt land. I samband med denna
rörelse infördes från Amerika ett stort antal
melodier (av vilka en stor del antagligen
tidigare inkommit till U. S. A. från England).
Redan 1852 utgav J. P. Cronhamn en antologi
»Andeliga sånger från Amerika», och
sedermera kommo Sankeys sånger att få den
allra största betydelse för den frikyrkliga
sången i Sverige. Bland svenska
tonsättare, som tidigt producerade sig inom denna
stilart, märkes främst Oscar Ahnfelt, vilken
blev förebildlig för generationer av frikyrkliga
tonsättare. Även om det senaste årtiondets
kyrkomusikaliska strävanden i Sverige sträckt sig
långt utanför statskyrkans ram, är denna
angloamerikanska stil så fast rotad, att den knappast
ännu under lång tid framåt låter rubba sig i
sina grundvalar.

Den amerikanska underhållningsmusikens
inverkan på svensk musik är av vida yngre datum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>