Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Företagsekonomisk forskning i U.S.A. och Sverige, av Sune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Affärsmannakarriären var också mera
lockande för den intelligente och framåtsträvande
unge amerikanen än för hans kollega i Europa.
Skötseln av lantbruk hade ej samma sociala
anseende som här, utkomstmöjligheterna inom
den militära banan voro minimala, och
detsamma gällde i stort sett för
tjänstemannabanan.
Att den högre handelsundervisningen i
Förenta Staterna blev förlagd till de redan tidigare
befintliga universiteten och där fick växa ut
som en gren av undervisningen i
nationalekonomi var egentligen helt naturligt.
Universiteten hade sedan gammalt haft som mål ej
endast att bedriva forskning och undervisning
inom de rent naturvetenskapliga och
humanistiska ämnesområdena utan även att ge en
rent facklig skolning för blivande präster,
jurister och läkare. Inrättandet av särskilda
handelsvetenskapliga avdelningar för
utbildning av framtida affärsledare representerade
endast en ytterligare utvidgning av detta
program. Den akademiska handelsundervisningens
rent lokala förläggande till de äldre
universiteten kom att bli av största betydelse för den
amerikanska företagsekonomiska forskningen.
Genom den dagliga kontakten med företrädare
för andra vetenskaper, speciellt statistiker,
psykologer och sociologer, kommo lärare och
studenter vid de handelsvetenskapliga
avdelningarna i tillfälle att följa forskningen inom
dessa områden, vilkas arbetsmetoder och
resultat de på ett ofta fruktbringande sätt
tillämpade på sina egna problem. Ett av de
karakteristiska dragen i nutida amerikansk
företagsekonomisk forskning är just användningen av
statistisk teknik. På detta område äro de
amerikanska ekonomerna föregångsmän för andra
länders.
Av än större betydelse var emellertid att de
företagsekonomiska studierna anknötos till
undervisningen i den teoretiska ekonomien, vilket
ämne är av samma grundläggande betydelse
för de företagsekonomiska studierna som
exempelvis fysiologien är för de medicinska eller
matematiken för de tekniska.
Företagsekonomiens anknytning till den teoretiska ekonomien
föreföll helt naturlig, särskilt som de
amerikanska liksom de engelska nationalekonomerna
alltid visat ett stort intresse för det enskilda
företagets ekonomiska problem. Över huvud
taget har det i Förenta Staterna aldrig
utbildats något enhetligt och från den teoretiska
ekonomien självständigt läroämne
»företagsekonomi». De olika ämnesområden, vilka vi i
Sverige närmast anse tillhöra detta ämne, såsom
kostnadsanalys, balansanalys och
företagsfinansiering, ansluta där direkt till andra områden,
t. ex. ekonomisk teori och penning- och
bankväsende, som hos oss vanligen hänföras
till ämnet nationalekonomi. Som en naturlig
följd av dessa omständigheter finna vi, att flera
av de främsta arbetena, berörande det enskilda
företagets inkomst-, kostnads- och
prisbildningsproblem, skrivits av några av Amerikas
mest framstående nationalekonomer, såsom
Irving Fisher, J. M. Clark och E. R. A.
Seligman, samtidigt som många bidrag i den mer
praktiskt betonade litteraturen (framför allt
de tidskrifter, som utgivas av The National
Association of Cost Accountants och de
handelsvetenskapliga avdelningarna vid Harvard-
och Chicago-universiteten) givit värdefulla
tillskott till den rent teoretiska diskussionen.
En bidragande orsak till att
företagsekonomien i Förenta Staterna utvecklats i den
riktning den gjort är den frihet från reglerande
lagstiftningsåtgärder, vilken tills helt nyligen
varit så karakteristisk för amerikanska
förhållanden. Under det att den svenska
företagsekonomien liksom den tyska i stor
utsträckning rört sig med juridiska begrepp och
definitioner, ha de amerikanska ekonomerna på ett
mycket mera obundet sätt kunnat ägna sig åt
de rent ekonomiska sammanhangen. Den
mycket omfattande diskussion, vilken i tysk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
