Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Företagsekonomisk forskning i U.S.A. och Sverige, av Sune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svensk litteratur ägnas åt de olika
lagparagrafernas föreskrifter beträffande aktiebolagens
balansvärderingsprinciper, saknas exempelvis
så gott som fullständigt i den amerikanska
litteraturen. Även inom de områden, där en mera
omfattande ekonomisk lagstiftning kommit till
stånd, såsom beträffande regleringen av
järnvägarnas och elektricitetsverkens tariffer, har
litteraturen bibehållit det mesta av sin rent
ekonomiska karaktär.
Det berörda förhållandet, att den
amerikanska undervisningen och forskningen inom
företagsekonomiens område kommit att
förläggas till landets universitet, där den erhållit en
fast anknytning till den teoretiska ekonomien,
innebär på intet sätt, att den blivit
världsfrånvänd och »teoretisk» i detta ords mindre goda
bemärkelse. Valet av forskningsuppgifter har
helt betingats av det praktiska livets krav, och
samarbetet mellan näringslivets och den
företagsekonomiska forskningens män har varit
det bästa. Forskningsinstitut och universitet
ha ställt en stab av ekonomiskt och statistiskt
väl skolade män till näringslivets förfogande,
och i gengäld har detta på det mest generösa
sätt försett den ekonomiska forskningen med
det studiematerial, varförutan den ej skulle
kunna blomstra och utvecklas.
Att lämna en systematisk redogörelse för den
amerikanska företagsekonomiska forskningens
mera praktiska arbetsuppgifter ligger
emellertid utanför ramen för denna redogörelse. En
antydan av några viktigare delar av denna
forskning, vilka genom den företagsekonomiska
litteraturen särskilt uppmärksammats i vårt
land, får vara tillräcklig. Det är på tre
områden av den mer tillämpade
företagsekonomien, inom vilka impulserna från Förenta
Staterna huvudsakligen gjort sig gällande:
räkenskapsväsendet, industriorganisationen och
distributionsekonomien. Genom själva
storleken och den invecklade strukturen av de
ledande amerikanska handels- och
industriföretagen med deras mängd av produktions-
och distributionsenheter ha mycket vittgående
krav kommit att ställas på räkenskapsväsendets
ordnande. Det härav stimulerade
forskningsarbetet har tagit sig uttryck dels i en
omfattande bokförings- och revisionsteknisk
litteratur berörande sådana frågor som
budgetkontroll, standardkostnader och koncernbalanser,
dels i ingående statistiska undersökningar av
inkomst- och kostnadsförhållanden inom olika
delar av landets näringsliv.
På industriorganisationens område är det
närmast arbetsplaneringen och
personalorganisationen, vilka tilldragit sig
företagsekonomernas intresse. I Förenta Staterna har det
intill den senaste krisen alltid varit brist på
yrkeskunniga arbetare, och som en naturlig
följd därav var det på arbetsplaneringens
område, som de rent vetenskapliga
forskningsmetoderna inom industrien främst kommo till
användning. Jag syftar härvid ej endast på de
av F. W. Taylor införda arbetsstudierna (jfr
nästa artikel), vilka senare fulländats och
tillämpats på en mängd olika områden även
utanför den egentliga industrien, utan på hela
den intensiva forskning på personal- och
driftsorganisationens område, vilken främst
bygger på psykologisk och statistisk teknik.
Inom intet område torde emellertid den
amerikanska företagsekonomiska forskningen
intaga en så avgjort ledande ställning som
inom distributionsekonomien. Det är ej endast
inom de försäljningsorganisatoriska och
reklamtekniska områdena, som Förenta Staterna ha
ett försprång framför andra länder, utan kanske
mest inom den statistiska marknadsforskningen.
Det arbete, vilket här utföres av de privata
företagen, handelshögskolornas
forskningsinstitut och framför allt de federala myndigheterna,
representerar i mångt och mycket det hitintills
ouppnådda mål, vartill distributionsekonomiens
män i andra länder sträva.
Även om de förhållanden, vilka tidigast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
