- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
436

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanska idéer i svensk industrialism, av Alex. Engblom - U.S.A:s inflytande på svensk motorism, av N. Gustafsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spetsen, men de nya metoderna ha snabbt
anammats av industrien i andra länder. Även
i Sverige har denna organisationsform på ett
genomgripande sätt omgestaltat
produktionstekniken inom vissa industrigrenar.

Gemensamt för alla de antydda
strömningarna har varit, att de blott berört så att säga
produktionsapparatens organisation.
Härvidlag har Amerika, som nämnts, utövat ett
djupgående inflytande på svensk industri. Det
ligger nära till hands att tro, att motsvarande
företeelser skulle möta även när det gäller
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare,
med andra ord den sociala sidan av industriens
organisationskomplex. Så är emellertid ej
fallet. Denna grupp av problem har i vårt land i
stor utsträckning kunnat lösas tack vare egna
resurser i form av en sedan århundraden
uppammad folkgemenskap. Denna bottnar i sin
tur i sällsynt homogena rasförhållanden och
ett nationellt kynne, som utmärker sig för en
utpräglad rättskänsla och aktning för andras
synpunkter. Detta sagt med all reservation
för att denna välvilliga inställning tidvis kan
ha varit ställd i skymundan för vissa, oftast på
känsloskäl återgående, omoget och okritiskt
anammade idéstämningar.

Vi ha i vårt kollektivavtalsväsende och
därmed sammanhängande lagstiftning i hög grad
lyckats skapa reda och ordning i de
ömsesidiga relationerna. Båda parterna på
arbetsmarknaden ha tämligen väl klart för sig, att
de sitta i samma båt.

Därhän har man ännu ej hunnit i Amerika.
Företagarna ha där i det längsta intagit en
avvisande hållning i förhållande till
fackföreningarna, som först på sistone börjat vinna
erkännande. Amerika står i dag i detta
avseende på ungefär samma ståndpunkt som
Sverige för 30—40 år sedan. Där brottas man
nu med problem, som för en svensk
industriman te sig ganska självklara och som ställa
en ytlig betraktare inför en ganska
förbryllande bild, full av skenbara motsägelser
mellan å ena sidan finslipade metoder för den
»materiella» organisationen, å den andra ett
famlande och sökande för att komma till rätta
med de sociala problemen.

Alex. Engblom.

U.S.A:s INFLYTANDE PÅ
SVENSK MOTORISM.



Bilen är nu något över 50 år gammal, om
man räknar dess tillblivelse från de
konstruktioner, som 1886 utfördes av tyskarna Daimler
och Benz. De gåvo upphov till en viss
automobilindustri i Europa, naturligtvis i första
hand i Tyskland men snart nog även i
Frankrike. Enligt nutida uppfattning voro dessa
bilkonstruktioner synnerligen primitiva och
bristfälliga, men de fångade uppmärksamheten
i långt högre grad än tidigare försök och gåvo
därigenom upphov till den utveckling, som
sedan dess oavbrutet pågått. Men det är
tvivelaktigt om automobilen kommit att så hastigt,
som verkligen skett, utvecklas till ett av
människans viktigaste transportmedel, om ej
Amerika lett in utvecklingen på andra linjer än
dem, som tillämpades av de europeiska
fabrikanterna.

Medan européerna i första hand i bilen sågo
ett sportredskap, var det amerikanerna, som
insågo, att den kunde utvecklas till ett
kommunikationsmedel av allmän betydelse. Det är
i denna olikhet i uppfattningen man har att
söka yttersta orsaken till den amerikanska
automobilindustriens enorma uppsving och dess
inflytande på motorismen i hela världen, ej
minst i vårt land.

I den storproduktion av automobiler, som i
början av 1900-talet grundades i U. S. A.,
träder en tillverkare särskilt i förgrunden, Henry
Ford. Hans program var att genom lämpliga
konstruktioner och rationell tillverkning få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free