Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - U.S.A:s inflytande på svensk motorism, av N. Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fram en vagn, som kunde säljas till synnerligen
lågt pris. Det var alltså Ford, som redan för
mer än 30 år sedan angav idén till folkvagnen
och även lyckades åstadkomma en
massproduktion av sådana. När folkvagnsidén på
1930-talet upptogs i Europa, bl. a. i Tyskland, var
det Fords principer, som gingo igen, men
automobilismens genombrott var då för länge
sedan ett fullbordat faktum.
För att kunna erbjuda ett lågt pris på vagnen
måste Ford inrikta sig på långt gående
förenklingar. Bekant är ju det yttrande, som
tillskrives honom, att en köpare kunde få sin vagn
lackerad i vilken färg som helst, om han blott
ville ha en svart färg. Med nuvarande
tillverkningskvantiteter och de resurser, som denna
U. S. A:s största industri förfogar över, har
det dock blivit möjligt att även i de lägsta
prisklasserna tillmötesgå synnerligen varierande
smakriktningars fordringar också när det
gäller mera betydande frågor än färgvalet.
Det vore förvisso orätt att tro, att den i
Amerika pågående utvecklingen helt frigjort sig
från europeiskt inflytande. Det har tvärtom
sagts, att Europa varit den amerikanska
bilindustriens provfält, och häri ligger så till vida
en sanning, som de ur sportsliga synpunkter
anordnade intensiva biltävlingarna i Europa givit
upphov till nya konstruktionsprinciper och
framtvingat förbättringar, vilka sedan upptagits
av den amerikanska bilindustrien och där
utnyttjats i massproduktionen. I gengäld har
Amerika givit Europa billiga och goda vagnar,
vilka i långvarig tjänst under växlande
förhållanden visat den tillförlitlighet, som kräves av
ett transportredskap, avsett att handhavas av
gemene man.
Den svenska motorismen har alltid varit
mycket beroende av import. Det är först
under senare år, som den svenska
automobilindustrien lyckats tillkämpa sig en säker
ställning på den inhemska bilmarknaden och i
någon mån även kunnat inriktas på export.
Att så kunnat ske beror i ej ringa grad på denna
industris anpassning efter amerikanska idéer.
Före 1920 importerade Sverige
huvudsakligen europeiska vagnar. I stort sett
kännetecknades dessa av relativt små motorer med högt
varvantal och god ekonomi. Vagnarna voro
dock oftast ganska tunga och ej så litet
svårskötta. För de amerikanska vagnarna öppnades
den svenska marknaden på allvar, när
normala handelsförbindelser återknötos efter
världskriget. De blevo därvid hastigt populära på
grund av sina i många avseenden förträffliga
egenskaper. De hade relativt stora motorer
med för den tiden betydande effektbelopp, voro
ganska lätta samt bekväma att sköta. Däremot
var bränsleekonomien kanske något
underlägsen de europeiska vagnarnas. En viktig orsak
till deras hastigt växande popularitet låg i den
serviceorganisation, som utvecklades här
jämsides med importen. För 5 à 10 år sedan
utgjordes den utan gensägelse största delen av
bilparken i Sverige av amerikanska vagnar.
Med alla sina förträffliga egenskaper hade
dessa dock en för svenska förhållanden
avsevärd olägenhet, i det att de voro byggda för
en körhastighet, som var alldeles för stor för
det efterblivna svenska vägnätet och som
därför innebar en stor fara för trafiksäkerheten.
Vi hade därför i Sverige att välja mellan två
metoder för att anpassa vägnät och
motortrafik för varandra. Den ena var att skapa en
vagntyp, som passade för svenska
vägförhållanden, den andra att lämpa vägtekniken efter
de amerikanska vagnarnas fordringar. En för
svenska vägar idealisk vagntyp skulle främst
kännetecknas av lägre hastighet och lägre
acceleration, än vad som förekom i amerikansk
praxis. Det möter inga tekniska svårigheter
att tillverka en sådan vagntyp, och när den
svenska personvagnsindustrien för drygt tio
år sedan igångsattes på allvar, var dess första
produkt en vagn, som byggts huvudsakligen
efter dåtida europeiska mönster. Den möttes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
