Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6. Juni 1938
- Amerika-Sverige
- U.S.A:s inflytande på svensk motorism, av N. Gustafsson
- Amerikapengar, av Yngve Nylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har givit oss en god hjälp i vår strävan att
vinna över tiden. Det är ej förvånande, att det
just varit i U. S. A., de stora avståndens och
de rika resursernas land, som kravet på ökad
hastighet starkast givit sig till känna, och att
det är där man först insett, vilken
betydelse bilen och flygplanet i detta hänseende
måste komma att få. Denna sida av amerikansk
mentalitet är en av dem, som blivit mest
uppmärksammade, och kanske även den, som mest
av alla övat inflytande på andra folklynnen.
N. Gustafsson.
AMERIKAPENGAR.
Den stora folkströmmen från Sverige till
Amerikas Förenta Stater nådde sin kulmen
under tioårsperioden 1881—90, då över 32 000
personer årligen utvandrade till U. S. A. Först
under det senaste decenniet har den börjat
ebba ut. De svenska emigranterna slogo sig i
allmänhet väl fram i det nya landet, och många
år torde ej ha förgått, innan en ström av annat
slag tog vägen över Atlanten men nu i
motsatt riktning, de s. k. amerikapengarna.
Kunde man räkna alla de dollarsedlar, som
genom amerikabreven nått otaliga små stugor
och gårdar runt hela vårt land, skulle man
helt visst finna, att de representera ett högst
ansenligt belopp. Någon möjlighet att beräkna
dettas storlek föreligger emellertid ej.
Likaledes är det omöjligt att beräkna huru stora
belopp, som genom bankerna av emigranter
överförts till Sverige eller som immigranterna
medfört till Sverige.
En avsevärd del av »amerikapengarna» har
sänts per postanvisning, och beträffande dessa
medel finnas exakta uppgifter. Utväxlingen
av postanvisningar mellan Sverige och U. S. A.
tog sin början den 1 april 1885. Givetvis har
denna penningförmedling även kunnat tjäna
rena affärsuppgörelser, men man torde kunna
utgå från att de på detta sätt översända
penningmedlen i övervägande grad avse
amerikasvenskarnas gåvor till hemmavarande
släktingar. Emellertid ha i ej obetydlig
utsträckning medel sänts även i motsatt
riktning, men dessa motsvara ej fullt 13 % av hela
denna penningtrafik. Under hela perioden
1885—1937 har nämligen medelst
postanvisning sänts från U. S. A. till Sverige ett
sammanlagt belopp av 400,7 mill. kr., medan i
motsatt riktning gått 58,7 mill. kr. Sveriges netto
utgör sålunda ej mindre än 342 mill. kr. eller
nära 6,5 mill. kr. i medeltal per år.
Detta årliga netto till Sveriges förmån har
emellertid varierat starkt. Under de första
decennierna steg det tämligen regelbundet och
nådde 1907 siffran 12 mill. Ungefär på denna
höjd låg nettot fram till 1914, då världskriget
föranledde en nedgång, vilken dock fortsatte
även efter kriget. Bottenrekordet sattes 1920,
då Sveriges netto av amerikapengarna blev
endast 1,5 mill. kr. Redan 1923 nåddes
emellertid siffran 9 mill., och under hela
femårsperioden 1925—29 låg det årliga nettot något
över 10-millionerstrecket. Med 1930 började
en ny nedgångsperiod med ett lägsta belopp
(1934) av 2,8 mill. kr. För åren 1936 och 1937
voro motsvarande belopp 3,4 och 3,3 mill. kr.
Till amerikapengarna i mera vidsträckt
bemärkelse kunna även räknas amerikanska
kapitalinvesteringar i svenska industrier samt
de ganska avsevärda belopp, som bl. a.
Rockefeller- och Carnegieinstituten anslagit för
olika humanitära och vetenskapliga ändamål i
Sverige.
Yngve Nylander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0469.html
