Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Barnförlamningen. Ett aktuellt problem för den medicinska forskningen, av Gunnar Olin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNFÖRLAMNING
Ingående studier ägnades dessa epidemier av
Pettersson, Kling och Wernstedt. Därefter föll
sjukdomsfrekvensen och höll sig på en
relativt låg nivå till år 1919, då under nya
epidemier mer än 800 fall inträffade. Så följde en
lugnare period, under vilken dock
genomsnittsfrekvensen företedde en långsam stegring
till omkring 300 à 500 fall årligen. Är 1929
uppträdde åter flera epidemier, och siffran steg
till nära 1000 fall. Samma omfattning nådde
sjukdomen också 1934 och 1935. Under de två
efterföljande åren framträdde ännu större
epidemier; sammanlagt drabbades nära 5 000
personer under åren 1936 och 1937. Knappast
någon del av landet har varit förskonad från
sjukdomen; epidemierna ha härjat än i den
ena, än i den andra landsdelen.
De skandinaviska länderna ha i särskilt hög
grad hemsökts av barnförlamning; även i
andra länder, särskilt sådana med kallt eller
tempererat klimat, ha dock stora epidemier då
och då förekommit.
På grund av sjukdomens namn väntar man
sig, att den huvudsakligen skall iakttagas hos
barn. I flertalet epidemier är det också
framför allt barn under 7 år, som angripas. Även
barn i skolåldern äro emellertid starkt
hemsökta, och icke heller vuxna personer gå fria
från sjukdomen. Under senare år har man i
vårt land observerat en tydlig ökning av
antalet fall bland vuxna människor. Denna
ökning har varit så markerad, att sjukdomens
benämning kommit att framstå såsom mindre
berättigad. Dödligheten i barnförlamning är
tämligen hög; i genomsnitt kan den uppskattas
till 10 à 16 % av fallen.
Med hänsyn till dessa allvarliga siffror
rörande sjukdomens frekvens och dödlighet är
det icke underligt, att dess bekämpande blivit
ett i hög grad betydelsefullt medicinskt
problem. Det har därvid i första hand gällt att
lösa frågan om sjukdomens spridningssätt. Här
ha emellertid stora svårigheter mött, och någon
bestämd klarhet har ännu icke vunnits. För
närvarande står striden het mellan anhängarna
till två teorier, som på skilda sätt söka
förklara spridningsmekanismen. Enligt den ena
sker spridningen direkt från person till person
på samma sätt som vid t. ex. influensa och
mässling, ett spridningssätt, som vanligen går
under namn av kontaktinfektion. Enligt den
andra överföres sjukdomen företrädesvis på
indirekt väg genom vatten, mjölk eller andra
födoämnen i överensstämmelse med vad som
gäller för nervfeber, kolera, rödsot och andra
sjukdomar, som spridas genom s. k. alimentär
infektion.
För att klarlägga de skäl, som tala för den ena
eller den andra av dessa båda teorier, är det
nödvändigt att något dröja vid vad man känner
om virus’ lokalisation inom människokroppen
och om dess utsöndring från organismen. Hos
lik kan virus påvisas huvudsakligen i
ryggmärgen, någon gång i vissa lymfkörtlar men
aldrig i andra inre organ eller i blodet. Hos den
sjuke påträffas virus, dock långtifrån konstant,
dels i sekret från näsa och svalg, dels i
tarmuttömningarna. Sådana upptäckter gjordes
redan år 1911 av Kling, Pettersson och
Wernstedt och ha sedermera bekräftats av flera
utländska forskare. Det är alltså tydligt, att
virus bör kunna lämna organismen såväl genom
näsa och mun som med tarmuttömningarna.
Dessa iakttagelser kunna följaktligen sägas
lämna stöd såväl för möjligheten av en
kontaktinfektion genom sekretdroppar från näsan
eller andra delar av luftvägarna som för
möjligheten av en alimentär infektion genom
fekalt förorenade livsmedel eller vatten.
På vilka vägar kan då virus tänkas vinna
tillträde till organismen? Ett svar på denna
fråga borde i särskild grad kunna belysa
sjukdomens spridningssätt. Man har emellertid
hittills icke lyckats påvisa några förändringar,
som kunnat lämna upplysningar om virus’
ingångsport. I apförsök har det dock befunnits
444
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
