Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Kiplings Indien. Verkligheten bakom dikten, av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIPLING
utgöra den minst eftersträvansvärda kategorien
på äktenskapsmarknaden.
Namnet Georgie Porgie har Kipling icke
själv funnit på. Så kallades nämligen en
bekant och framstående officer i den indiska
armén av en tämligen kuriös anledning. Han var
begåvad med en ovanligt vacker röst, och det
främsta numret på hans repertoar var en
bur-mansk sång, vars inledningsord för engelska
öron klingade ungefär som »Georgie Porgie».
Kipling har naturligtvis hört talas om detta, om
han icke rentav varit personligen bekant med
den ifrågavarande officeren. När berättelsen kom
ut, bör denne väl ha lämnat Indien, ty eljest
hade det väl uppfattats som en betänklig
taktlöshet att använda hans namn i en novell, vars
motiv utgöres av en tragisk konflikt mellan
skilda raser och livsåskådningar.
Ryktbarast av Kiplings alla dikter är »The
ballad of East and West», dikten om den unge
engelske löjtnanten, som för att söka upp sin
fader överstens stulna häst rider in i det
farliga gränslandet och genom sitt överdådiga mod
gör rövarhövdingen Kamal till sin vän. Det är
denna dikt, som börjar med de otaliga gånger
citerade raderna:
»Oh, East is East, and West is West, and never
the twain shall meet,
Till Earth and Sky stånd presently at God’s
great Judgment seat.»
(Vet, Öst är Öst och Väst är Väst, och
aldrig mötas de två,
Förrän himmel och jord tillsammans en gång
inför Herrans domstol stå.)
Den verkliga huvudpersonen i den historia,
på vilken dikten grundar sig, var en
stråtrövare av afgansk härkomst vid namn Dilawar
Khan, som var känd i alla gränsdistrikt för sin
hänsynslösa djärvhet och sin oförklarliga
förmåga att plötsligt dyka upp, där man minst
anade det, och sedan återigen spårlöst
försvinna, som om han i ett ögonblick uppslukats
av jorden. Den dåvarande chefen för
gränsbevakningen, major Harry Burnett Lumsden,
bekant som en av Indiens yppersta soldater
och oöverträffad i sin kännedom om afganerna
och deras karaktär, fattade emellertid en viss
sympati för mannen, väl egentligen på grund
av hans tapperhet och hans ouppnådda
taktiska skicklighet. Att på detta sätt år efter år
spela med sitt liv som insats måste tilltala den
engelska sportsmannamentaliteten. Lumsden
skickade alltså ett sändebud till Dilawar Khan
och bjöd honom fri lejd för ett
sammanträffande. Dilawar Khan kom, och Lumsden sade
honom öppet vad han tänkte. Om han
fortsatte med sitt röveri, måste han trots all sin
förslagenhet dock förr eller senare komma att
tagas till fånga, och galgen bleve då hans
oundvikliga öde. Om han däremot ville sluta sig
till engelsmännen och gå in i
gränsbevakningstrupperna, vore man villig att glömma alla hans
föregående mera betänkliga bedrifter, och han
skulle kunna vänta en säker befordran.
Dilawar Khan skrattade emellertid blott åt
Lums-dens förslag och red sin väg, återvändande till
sina favoritsysselsättningar, vilka voro dels att
bedriva stråtröveri, dels att interpellera lärda
muhammedanska mullahs i tvistiga trosfrågor.
Efter någon tid, sedan han fått tänka på saken,
började han emellertid ångra sig. En vacker
dag dök han oanmäld upp i major Lumsdens
läger, där han inför befälhavaren förklarade sig
beredd att svärja den engelska drottningen
trohet, blott han befriades från skyldigheten att
lära sig noggrann marsch. Villkoret godtogs,
Dilawar Khan blev alltså enrollerad i engelsk
tjänst och var sedan sina nya herrar
obrottsligt trogen. Det gick följaktligen alldeles så,
som Kipling sagt i slutraderna av sin dikt:
»Last night ye had struck at a börder thief —
to-night ’tis a man of the Guides.»
(I går kväll ni sköt på en gränsbandit,
i kväll är han gränsskyddsman.)
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
