Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Kiplings Indien. Verkligheten bakom dikten, av O. Wieselgren - Oslostaternas handelspolitiska samarbete, av Ragnar Kumlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSLOKONVENTIONEN
Detta och ännu mycket mera berättar den
gamle general Mac Munn i sin bok. I sitt
kortfattade, djupt sympatiska företal säger han sig
ha skrivit icke av litterär ärelystnad utan för
att, medan det ännu kan ske —• snart har det
blivit för sent —, fasthålla traditionerna om
Kipling. Han uttalar också den förhoppningen,
att alla, som älska Kiplings verk, skola glädjas
med honom åt vad han har att berätta. Man
kan nog vara ganska säker om att hans
förhoppning skall bli uppfylld. O. Wieselgren.
OSLOSTATERNAS
HANDELSPOLITISKA SAMARBETE.
Med Oslostaterna menar man den grupp av
stater, som äro anslutna till den i december
1930 i Oslo undertecknade konventionen
angående ekonomiskt närmande, nämligen de
fyra nordiska länderna samt
Belgien-Luxemburg och Nederländerna. 1930 års
Oslokonvention, som alltjämt är i kraft och vars fortsatta
tillvaro hittills icke allvarligt ifrågasatts, är
byggd på tanken att de till densamma anslutna
staterna skola taga hänsyn till varandras
intressen, när fråga uppkommer om skärpning
av tullskyddet i respektive länder.
Konventionens huvudinnehåll är en serie
bestämmelser om skyldighet för konventionsstaterna att
underrätta varandra om planerade
tulländringar. En konventionsstat, som finner, att
en sålunda notificerad tulländring skadar dess
intressen, har därefter möjlighet att i viss
ordning till den andra staten framföra sina
synpunkter för beaktande. Någon skyldighet för
sistnämnda stat att ändra en tilltänkt åtgärd
föreligger emellertid icke enligt konventionen,
som ej heller innehåller några bestämmelser
om tullskyddets absoluta höjd.
Under trycket av den ekonomiska krisen
nödgades under 1930-talet ett flertal länder, sär-
skilt på den europeiska kontinenten, införa en
serie restriktionsåtgärder, som i mycket
förändrade förutsättningarna för det
internationella handelsutbytet. Ett utmärkande drag för
denna utveckling var, att tullarna, som
tidigare varit det avgörande handelshindret,
alltmera förlorade sin betydelse vid sidan av
kvantitativa restriktionsåtgärder, såsom
införsel-kontingenteringar och valutaregleringar.
Under dessa år gingo de till Oslokonventionen
anslutna staterna i sin ekonomiska politik skilda
vägar. Så t. ex. införde Belgien och
Nederländerna införselkontingenteringar och
Danmark valutareglering.
Sedan världskonjunkturläget ånyo
förbättrats och särskilt sedan på hösten 1936 de s. k.
guldblocksländerna devalverat sina valutor,
an-sågos förutsättningar vara för handen för en
begynnande uppluckring av de under krisåren
vidtagna kvantitativa restriktionerna för
utrikeshandeln. I detta läge tog Nederländernas
premiärminister, den gamle
frihandelsvetera-nen Colijn, i början av år 1937 ett initiativ,
som avsåg att vidga samarbetet med de tiir
Oslokonventionen anslutna staterna. Hans
initiativ ledde i maj 1937 till att nämnda stater
slöto en överenskommelse i Haag angående
ekonomiskt närmande, som trädde i kraft den
1 juli 1937.
Genom Haagöverenskommelsen utsträcktes
den i Oslokonventionen beträffande tullar
föreskrivna underrättelseskyldigheten även till
kvantitativa restriktioner, valutakontroll och
särskilda införselavgifter. Överenskommelsens
största betydelse låg emellertid i de
bestämmelser, varigenom ett utbyte av reella
åtaganden kom till stånd mellan konventionsstaterna.
I korthet uttryckt kan
Haagöverenskommelsen sägas ha inneburit, att Belgien-Luxemburg
och Nederländerna medgåvo vissa lättnader i
importkontingenteringshänseende mot det att
de nordiska länderna gåvo garantier mot
höjning av vissa tullar. Genom dessa konkreta
459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
