- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
514

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Lettlands näringsliv. Ulmanisregimens nationaliseringsprogram, av S. Bågstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LETTLAND

K. Ulmanis.

arna ej velat ta riktig fart. De avsågos att
vara temporära och skulle således upphävas,
sedan bättre tider inträtt. Under tiden har
emellertid regeringens principprogram
utvecklats och tagit avstånd från den liberala
ekonomiska politiken med den fria konkurrensen
som reglerande faktor. I stället har staten
genom direkt ingripande i den ekonomiska
processen sökt anpassa näringslivet efter den
nya ideologiens social-nationella principer.

Den nya politikens mål framgår tydligt av
ett uttalande, som statspresidenten och det
lettiska folkets ledare, Ulmanis, fällde vid ett
sammanträde i jordbrukskammaren i februari
1937: »I den ekonomiska delen av regeringens
program uppta höjningen av välståndet och
dess rättvisare fördelning en viktig plats. Här
skola vi tydligt se frukterna av vårt arbete,
om vi börja detta arbete med dem som hittills
utgjort den mindre gynnade delen av
befolkningen. Och denna minst gynnade del av
statens befolkning utgöres av letterna, dessa
75 eller 76 % av statens totala invånarantal,
som huvudsakligen äro sysselsatta inom
jordbruket. Den sociala rättvisan fordrar en
förändring av de hittills rådande förhållandena

och särskilt då en reorganisation av handel
och industri.»

Denna förklaring kan sägas bilda den
ideologiska bakgrunden till regeringens
strävanden, samtidigt som den angiver de mål statens
aktivitet huvudsakligen skall inrikta sig på.

Genom utrikeshandelns utveckling under
krisen accentuerades Lettlands ställning som
agrarstat ytterligare. För att motverka denna
utveckling och göra landet till en kombinerad
agrar-industristat skärptes rationaliseringen
och reorganisationen inom handel och industri,
vilket dessutom ansågs nödvändigt för
höjandet av landets välstånd. Detta motiveras
därmed, att de europeiska förhållandena icke
tillåta ett land av agrarstats karaktär att
nämnvärt höja sitt välstånd enbart genom
jordbruket. Att förbli agrarstat betraktas som
liktydigt med att nöja sig med en lägre
levnadsstandard. För att höja befolkningens
levnadsstandard är det därför nödvändigt att kraftigt
utveckla landets industri och göra den stark
i förhållande till jordbruket.

För att effektivt kunna genomföra sitt
ekonomiska program har regeringen efter hand
skapat en rad institutioner med bestämda
kontrolluppgifter och vissa verkställande organ,
som i praktiken genomföra de av
ministerkabinettet beslutade förändringarna.

Näringslivet har uppdelats enligt
yrkesprincipen i: jordbruk; handel och industri;
hantverk; arbete (arbetarorganisationer m. m.). För
dessa näringsgrenar infördes 1936 särskilda
kamrar, vilka tillsammans bilda ett statens
näringsråd. I samarbete med kamrarna ha åter
olika föreningar och organisationer av lokal
karaktär uppstått i syfte att främja och
övervaka de olika företagens anpassning efter den
nationella ekonomiska politiken. I samband
härmed ha alla tidigare näringsorganisationer
likviderats och deras egendom exproprierats till
förmån för kamrarna eller de kommunala
självförvaltningarna. — Genom dessa åtgärder har

514

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free