Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Lettlands näringsliv. Ulmanisregimens nationaliseringsprogram, av S. Bågstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LETTLAND
polackerna 2,5 %, esterna 0,4 % och andra
nationaliteter 1,6 %.
De olika nationaliteternas andel i 922 av de
större och betydelsefullaste industri- och
handelsföretagens produktion var emellertid år
1935 följande:
Produktionsvärde i lats i %
145 tyska ........................75 069 000 36,7
213 judiska ....................72 798 000 35,6
517 lettiska ....................49 642 000 24,3
28 ryska ........................1 724 000 0,3
4 polska ........................132 000 0,1
1 estniskt ....................5 000 0,0
14 andra ............ .5 095 000_2£
Summa 204 465 000 100,0
Totalvärdet av industriens och hantverkets
produktion var samma år 476 mill. lats.
Inom handeln var letternas ställning ännu
ogynnsammare. År 1935 utgjorde
handelsvolymen 897 mill. lats (eller 1 017 mill., om
statsmonopolen medräknas). Av detta belopp
omsatte de stora företagen 496,3 mill. lats, varav
letternas andel endast var 149 mill. lats.
År 1936 ägde letterna 57,2 % av alla företag,
men av de större handelsföretagen ägde de
endast 30 %, medan judarna ägde 47,9 %.
Endast 3,6 % av den lettiska befolkningen finna
sin utkomst inom handeln, medan 48,8 % av
judarna och 19,1 % av tyskarna leva av handel.
För att tillförsäkra det lettiska elementet
övertaget i handel och industri var det alltså
nödvändigt att bryta minoriteternas starka
ställning. Staten har betraktat sig själv som
identisk med det lettiska folket, och de
åtgärder, som företogos i syfte att tillförsäkra
letterna hegemonien, ha därför medfört ett
förstatligande av många företag med
nyckelpositioner. Statens företagarverksamhet har på
bekostnad av den privata
företagarverksam-heten gjort stora landvinningar och lyckats
skaffa sig inflytande och kontroll på snart sagt
varje område inom näringslivet.
Som tidigare nämnts, är Lettlands kreditbank
statens verkställande organ, då det gäller att
likvidera, slå ihop eller nybilda företag. Genom
de vittgående rättigheter, som finansministern
har, då det gäller att tillvarataga den
samfällda nationella hushållningens intresse
gentemot det privata intresset, har det ej varit
svårt att motivera ett ingripande genom
likvidering eller inköp. Genomförandet av en dylik
transaktion har också betydligt underlättats
genom prisinspektörsinstitutionens verksamhet
och de allmänna statliga regleringsåtgärderna.
En kort överblick över statens mångsidiga
ekonomiska verksamhet visar hur staten nu
vunnit inflytande på näringslivet:
Statsmonopol på lin, sprit, socker och
spannmål ha införts, de båda första dock redan strax
efter Lettlands tillblivelse.
Viktiga exportartiklar från jordbruket äro
smör, ost, ägg, fläsk, kött, frön, hudar och ull.
För att förenhetliga produktionen och ordna
avsättningen av dessa produkter rationellt ha
grundats statliga bolag med
monopolrättigheter. Dessa äro: a.-b. Bacon Export (1932),
a.-b. Lettlands Centrala Smör Export (1934;
sedan 1938 a.-b. Lettlands Mejeriers
Centralförbund), a.-b. Lettlands Frö Export (1935) och
a.-b. Hud- och Ull-Centralen (1937).
Andra viktiga områden, där privatintresset
ännu består, äro:
Metall- och verkstadsindustrien, där
emellertid det år 1936 bildade a.-b. Vairogs
(Skölden) övertagit de av tyskt kapital dirigerade
Feniks-verken, som redan under den ryska
tiden voro kända för sina tillverkningar av
lokomotiv, järnvägsvagnar etc.
Byggnadsindustrien. 1937 bildades ett
kooperativt bolag för tillverkning av tegel och ett
för kalk och annat byggnadsmaterial. Dessa
äro a.-b. Kie^elneeks (Tegelbruket) och a.-b.
Kalkis (Kalk).
Trävaruindustrien. 1937 bildades a.-b.
Latvi-jas Koks (Lettiskt Trä).
Bryggeriindustrien. Flera stora ölbryggerier
ha likviderats och ersatts av det 1937 grundade
a.-b. Aidaris (Ölbryggaren).
516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
