Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Mayaindianernas ruinstäder. Nyare utgrävningar i Chichen Itzá, av S. Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAY A
till en byggnad — ruin är knappast en
passande benämning. Även för en med klen
fantasi utrustad besökare uppstå inga svårigheter
att företa de rekonstruktioner, som krävas för
att byggnaden för honom skall framstå i all sin
ursprungliga prakt, sådan den tedde sig på
1200-talet.
Även inne i detta tempel, som fått sitt namn
av de krigarbilder i hög relief, vilka pryda
pelarna på fasadsidans fyrdubbla kolonnad, finns
ett äldre byggnadsverk. Stora svårigheter
upp-stodo, enär samtidigt som det yttre »skalet» av
Krigarnas tempel hopfogades bit för bit, de
undre och inre partierna måste bortskaffas för
att man skulle få tillgång till den äldre
anläggningen. Men svårigheterna övervunnos, ehuru
kanske icke på ett sätt, som de kräsnare av de
europeiska kollegerna i alla delar skulle gilla.
Partier av Krigarnas tempel vila nämligen på
stålbalkar, och rätt stora kompletteringar med
nytt material ha utförts. Men det fanns intet
val, och genom den hårdhänta men skickliga
lösningen av problemet återvanns icke en utan
två byggnader.
På en inre vägg i Krigarnas tempel
påträffades en freskomålning av ovanligt slag. Den
4 m långa och 3 m höga bilden skildrar i
livliga färger en mayansk kustby. Kanoter med
krigare och roddare gunga fram på stiliserade
vågor bland allsköns havsdjur. Byn utgöres av
enkla, palmbladstäckta hyddor med vitputsade
väggar, liknande de hus mayaindianerna ännu
använda. Invånarna syssla med vardagens
bestyr. De flesta mayanska bilder, målningar på
lerkärl eller uthuggna reliefer, visa präster,
hövdingar och gudar. Här åter träder
vardagslivet för en gångs skull fram, men som de djupt
religiösa människor mayanerna voro och äro,
kunde de icke helt slopa de himmelska
makterna. Längst till höger synes sålunda ett
tyvärr illa åtgånget litet tempel, där Kukulcan,
fjäderormen, visar sig för en tillbedjande.
Några hundra meter i sydvästlig riktning och
omgivet av byggnader i rent mayansk stil reser
sig en av stadens mest intressanta ruiner, ett
observatorium. Från 1925 till 1931, då den av
Carnegie Institutions arkeologer och
arkitekter företagna restaureringen var färdig,
genomgick detta byggnadsverk en liknande
förändring som Krigarnas tempel. Observatoriet
förskriver sig förmodligen från samma sena,
»mexikanska», period som de förut nämnda
byggnaderna. På en mäktig, rektangulär
underbyggnad står en mindre, kvadratisk
plattform, och från denna reser sig ett cylindriskt
torn. De fyra ingångarna, exakt orienterade
efter väderstrecken, leda in till en runt
byggnaden löpande korridor. Denna öppnar sig
genom likaledes fyra dörrar i s. v., s. ö., n. v.
och n. ö. till en inre korridor. I tornets solida
kärna leder en spiraltrappa upp till
observationsrummet. Det är denna trappa, som givit
byggnaden namnet Caracol, »snäckan». Tyvärr
är observationsrummet svårt skadat, men det
har dock kunnat utrönas, att vissa iakttagelser
bl. a. av solens nedgång vid vår- och
höstdag-jämningen här exakt kunnat bestämmas. Dessa
tidsbestämningar voro för jordbruket av
fundamental betydelse. Regnen ha nämligen en
viss fallenhet att börja, resp. upphöra, vid
dessa tidpunkter. Stor blev självfallet de
prästastronomers makt, vilka kunde förutsäga
ankomstdagen för det livgivande regnet, en dag,
som de mayanska jordbrukarna otåligt
väntat på och vars uteblivande var liktydigt med
svält och umbäranden.
Underbarare än aldrig så sköna tempel,
målningar och skulpturer äro mayanernas
astronomiska kunskaper. Under senare år ha
dessa fångat fackmännens intresse och slagit
dem med häpnad och beundran. Utvecklingen
av kalendersystemet måste ha tagit långa tider
av kontinuerliga astronomiska iakttagelser, och
det är därför gåtfullt hur denna, det abstrakta
tänkandets högsta produkt, nått full
utveckling redan i de äldsta kända städerna. De fana-
522
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
