Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Augustusutställningen i Rom. En märklig insats i romersk lärdomshistoria, av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUSTUSUTSTÄLLNINGEN
Bild 9. Romersk bibliotekssal. Rekonstruktion.
punkten för senare tiders stadsarkitektur hade
kunnat vara vida rikligare. Eftersom
utställningens skapande kärna är Augustusminnet,
var det däremot ett alldeles riktigt och därtill
vetenskapligt givande uppslag, som kom till
utförande, då man bredvid utställningen
uppförde ett herremanshus från tiden omkring
Kristi födelse, ett s. k. atriehus. De utgrävda
kvarteren i de vid Vesuvius’ utbrott år 79 e. Kr.
begravda städerna Pompeji och Herculaneum
ge stöd för varje detalj i rekonstruktionen. Här
rör man sig på säker och känd mark, men det
är verkligen ej blott nöjsamt utan också
synnerligen värdefullt att en gång få se
allt på sin rätta plats i ett av dessa
charmerande enfamiljshus av äldre italisk typ.
Togan och atriet, »det pompejanska huset», ha
väl mer än allt annat bestämt den allmännaste
och gängse uppfattningen av romerskt liv.
Här såg man nu bådadera i deras rätta miljö
och tid — men butikerna och
smålägenheterna, där den stora mängden bodde, och den
hyresarkitektur, som under kejsartiden, efter
Augustus, överförde även det burgna
borger-skapet till höghusvåningar — allt detta hade
kunnat vara mer åskådligt. Man kunde även
uttrycka saken så, att utställningens tredje
våning i viss mån saknade sin tillbörliga
bakgrund i arkitekturrummen.
I tredje våningen voro nämligen hantverkets
och handelns salar. Där mötte även jordbruk
och lantmäteri, jakt och vinodling — kort sagt
en riklig bild av gatornas och landsbygdens
näringsliv. Åt rekonstruktioner av
redskapsserier har man ägnat mycket intresse. Där
har främst den gamle Pompejiforskaren
ingenjör Luigi Jacono varit verksam. Det
dagliga livets detaljer, från fyndigt illustrerade
matsedlar och damernas frisyrer till gatornas
belysning o. d., ha ock sina avdelningar i
denna våning. Sida vid sida med denna breda,
märkliga bild av dagligt liv stå stora
samlingar, som röra kultens och religionens
historia. Knappa antydningar genom
representativa monument om konstens och
konsthantverkets utveckling och yttre
förutsättningar höra ock hemma i dessa salar liksom
även skolväsen och litteratur. En väl
dokumenterad rekonstruktion av ett romerskt
bibliotek (bild 9) liksom sammanfattar de
samlade monumentens vittnesbörd på detta
sistnämnda område.
Som i början sades, är
Augustusutställ-ningen givetvis en tillfällig sak. Även om
publikfrekvensen, som varit rekordartad, och
skolans intressen skulle medföra en frist
utöver den 23 sept. 1938, skall hela den stora
bilden snart skingras. Gipsavgjutningar och
dylikt komma väl då att förenas med det ovan
nämnda Museo dell’Impero. Men trots denna
sin tillfälliga karaktär kommer
Augustusut-ställningen utan tvivel att efterlämna ett
eggande eftermäle i den romerska arkeologiens
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
