Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Strömstyrkan i blixten, av Harald Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLIXTENS STRÖMSTYRKA
Bild 6. Fältvagn vid Institutet för högspänningsforskning, Uppsala, uppställd för pågående mätning av blixtens
strömstyrka.
Som redan antytts, är metoden med
stålstavar mycket lämplig, när det gäller
undersökningar med syfte att för ett stort antal lokaler
erhålla uppgifter om blixtens
strömstyrkevariationer. Det förtjänar anmärkas, att
mätningarna endast ge upplysning om den högsta
i blixten förekommande strömstyrkan. De
lämna däremot icke någon upplysning om
hur strömmen ändrar sig med tiden. Även
vid de fall, då en strömimpuls går i motsatt
riktning mot en föregående, bli mätningarna
lätt missvisande.
Man har nämligen numera funnit, att en
blixt, som för blotta ögat uppfattas såsom en
enda urladdning, i regel består av ett antal
delurladdningar, vilka följa på varandra i den
urladdningskanal, som åstadkommits av den
första blixturladdningen. Hela
urladdnings-processen med alla på varandra följande
delurladdningar i blixtbanan utspelar sig
vanligen på tidsavsnitt från någon tusendels och
upp till några hundradels sekunder. Under
sådana förhållanden är det tydligt, att man
för undersökning av blixtströmstyrkans varia-
tionsform med tiden måste använda i alldeles
särskild grad tidskänsliga mätinstrument.
Den enda apparat, som med någon utsikt
till resultat kan komma i fråga, utgör den s. k.
katodstråloscillografen. Detta komplicerade
instrument bygger på den principen, att ett
knippe av katodstrålar, vilka i vakuum
utslungas från en katod, bringas att svepa fram
över en likaledes i vakuum befintlig film.
Trots den hastighet av flera kilometer i
sekunden, med vilken strålknippet sveper fram
över filmen, har det intensitet nog att lämna
spår efter sig på filmen, och katodstrålknippet
kan alltså närmast liknas vid en ultrasnabb,
tröghetslös skrivpenna. Katodstrålknippet kan
för övrigt styras i sina rörelser av elektriska
och magnetiska fält, och just häri ligger
nyckeln till instrumentets utomordentliga
användbarhet för ultrasnabba variationer för ström
och spänning. När det exempelvis gäller en
mätning av strömstyrkan i blixten, uppfångar
man medelst en ute i det fria uppställd
ramantenn de från strömmarna i blixtbanan
utgående ändringarna i det magnetiska fältet.
559
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
