Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Colchicin och växtförädling. Ny metod att framkalla kromosomfördubbling i växtcellen, av O. Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COLCHICIN
korsningar och urval ur dessa söka
få fram kombinationer, som i ett
eller annat avseende äro överlägsna
utgångsmaterialet och fördelaktiga
för människan. Våra kulturväxter
utgöra alltså en elit i förhållande
till de närmast besläktade vilda
formerna. De fordra dock alltid
människans vård för att göra sig
gällande i kampen för tillvaron. Man
har nu observerat, att i många fall
kromosomtalen hos kulturväxterna,
som liksom hos alla organismer äro
konstanta för en viss art, i det
övervägande antalet fall äro högre,
vanligen dubbelt högre, än hos närmast
besläktade vilda form. Även vissa
vilda växter visa en dylik
kromo-somtalsökning, s. k. polyploidi. Det
förefaller alltså, som om en viss
korrelation funnes mellan
kromo-somtalet och rasens kvalitet i ett
eller annat avseende. En
jämförande undersökning har också givit
vid handen, att ofta men visst inte alltid en
ökning av kromosomtalet medför en ökning i
storlek och statur, s. k. gigas- eller jätteformer
uppstå. Den bekanta jätteaspen (se häfte 2,
1938, sid. 111 ff.) är ett exempel på en dylik
jätteväxt i samband med kromosomtalsökning.
Inom ett och samma släkte kunna arterna
utmärkas av kromosomtal, som äro multiplar
av ett och samma grundtal. Vetet består
sålunda av former eller arter med 14, 28 och 42
kromosomer. Man kallar sådana typer diploida,
resp. tetraploida och hexaploida, med
grundtalet 7, som utmärker könscellerna hos den
diploida arten. Om nu den ovannämnda
korrelationen äger rum, så är det ju klart, att
förädlingsarbetet inriktar sig på att medvetet,
med experimentella metoder, söka inducera en
dylik kromosomtalshöjning. Ett sådant arbete
har också pågått under senare år vid olika för-
Bild 1. Groddplantor av Cosmos, omkring 2 veckor gamla; A, A1 visa
kontrollplantor; B, B1 visa plantor från frön, som under 4 dagar
behandlats med 0,05-procentig colchicinlösning; B1 har en kraftigt
förtjockad stam men svag rotbildning; i stammen finnas tetraploida
vävnadsskikt. Efter Blakeslee och Avery.
ädlingsanstalter, t. ex. vid Svalöv i Skåne. En
sådan metod är artkorsning med efterföljande
fördubbling av kromosomtalet.
Rågvetefor-merna (se häfte 1, 1938, sid. 60 ff.) äro exempel
därpå. En annan metod är att utsätta växten,
framför allt den unga grodden och embryot,
för värme- eller köldchock, som i vissa fall
givit positivt resultat.
Emellertid har man även försökt att medelst
kemiska ingrepp inducera
kromosomfördubb-ling eller tetraploidi. Därvid har man utgått
från en serie försök från början av 1900-talet
av B. Némec. Genom att man lät groddplantor
under viss tid växa i en utspädd lösning av
kloralhydrat, uppstodo i rötterna celler med ett
fördubblat kromosomtal. För att emellertid få
tetraploida former måste man utsätta
stam-spetsens celler för ett dylikt inflytande, vilket
dock, trots talrika försök, givit dåligt resultat.
563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
