Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Dieselmotorn och dess uppfinnare. Till 25-årsminnet av Rudolf Dielsels död, av Nils Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIESELMOTOR
Denna senare egenskap medförde, att man
kunde uppsöka nya områden för dieselmotorns
användning. Man sökte med andra ord
konstruera dieselmotorer av små dimensioner
och med höga varvtal, lämpade för
användning i järnvägstjänst, för bilar och flygplan
samt för smärre fartyg, t. ex. fiske- och andra
mindre båtar.
Utvecklingen på dessa områden har redan
hunnit långt, framför allt genom arbeten
i Tyskland och U. S. A., en utveckling, som
ännu långtifrån kan anses vara avslutad.
Man har dock redan kommit därhän, att det
nu finns driftsäkra och ekonomiska
dieselmotorer för både bilar och flygändamål.
I samband med utvecklingen av dessa små
och snabbgående motorer synes en rätt
avsevärd modifikation av det ursprungliga
diesel-förfarandet komma att få betydelse. För att
ernå en mjuk gång och en god förbränning
inför man ej bränslet i hela den i motorn
komprimerade luftmassan utan först i en del
av denna, som finnes i en från cylindern i
övrigt avgränsad förkammare. Ur rent teknisk
synpunkt är denna skillnad rätt betydande,
ehuru motorn till det yttre och till sina
egenskaper i övrigt närmast är att anse som en
dieselmotor. Även dessa förkammarmotorer gå
därför ofta under namn av dieselmotorer.
Dieselmotorn är betydligt yngre än
förgasar-motorn men har trots detta redan kommit till
synnerligen stor användning. Den är
allena-härskande, när det gäller stora enheter, och
har vunnit en betydande användning även i
mindre enheter för bilar, järnvägståg och
flygmaskiner. Det har många gånger förts på tal,
att dieselmotorn kanske skulle uttränga
förgasarmotorn från dess främsta och för den
stora allmänheten mest välbekanta
användningsområde, nämligen som automobilmotor.
Dieselmotorn har ännu ej hunnit lika långt
i utveckling som förgasarmotorn för bildrift,
men all sannolikhet talar för att man inom en
nära framtid skall kunna förläna dieselmotorn
den nuvarande bilmotorns smidighet och tysta
gång. Att därur draga någon slutsats om dess
framtid är dock omöjligt. Vad som avgör
denna fråga är icke blott motorns egenskaper
utan även den tillgång till lämpligt bränsle,
som kan finnas. Förgasarmotorn använder
bensin, under det att dieselmotorn använder
svårflyktiga bränslen. De för bilar använda
dieselmotorerna kunna ej köras med de tjocka,
billiga oljekvaliteter, som användas för de
större motorerna. De fordra för sin drift de
lättflytande solaroljorna. Frågan blir därför
ytterst en fråga om tillgängligt bränsle. Såvitt
man för närvarande kan överblicka
situationen, komma bägge slagen av motorer att
försvara sina områden. Dieselmotorn kan ej för
närvarande tänkas helt ersätta förgasarmotorn.
För vissa ändamål, t. ex. för drift av bussar
och lastvagnar med långa körsträckor per år,
ha vi dock att vänta en ytterligare ökning av
bildieselmotorernas användning. För
personvagnar däremot torde dessa ej komma att spela
någon mera betydande roll.
Det är i varje fall en storartad utveckling,
som ägt rum på dieselmotor området efter
uppfinnarens bortgång. Men då denna inträffade,
var en ståtlig början redan gjord, och det faller
numera ingen in att på sätt som skedde under
Rudolf Diesels livstid söka bagatellisera
betydelsen av hans uppfinnarbegåvning och
målmedvetna energi. Diesels namn är nu i det
allmänna medvetandet oupplösligt knutet till
förbränningsmotorns utveckling och därmed
till en av den moderna tidens viktigaste
yttringar, den snabba och säkra samfärdseln till
lands, till sjöss och i luften. Nils Gustafsson.
571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
