Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Tyska filmakademien. Ett universitet för praktisk forskning, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILM AKADEMI
TYSKA FILMAKADEMIEN.
ETT UNIVERSITET FÖR PRAKTISK
FORSKNING.
Under de senaste 3—4 åren har inställningen
till filmen och dess konstnärliga problem över
hela världen förändrats så pass, att man numera
inte bara betraktar det som en självklar sak,
att film kan vara och stundom även är konst,
utan filmens konstnärliga insatser ha så trängt
in i det allmänna medvetandet, att när Goebbels
under övliga trumpetstötar den 4 mars 1938
lade grundstenen till en tysk filmakademi, fick
han en gynnsammare press i alla politiska läger
världen runt, än han kanske någonsin fått.
Den nya tyska filmakademien är den första
i sitt slag i världen, om den också delvis har
föregångare. Med sin vanliga systematiska
noggrannhet ha tyskarna gått grundligt till väga
och tänkt på alla former av filmskapande och
vad som eventuellt kan anknytas därtill.
Den ryska filmakademien GIK,
Gosudarst-vennyj Institut Kinematografij (Statliga
institutet för kinematografi), som grundades 1931,
omfattar endast utbildning av regissörer,
manuskriptförfattare, fotografer,
laboratorietekniker samt ekonomiska och organisatoriska
ledare för filminspelningar. Någon
skådespe-larutbildning förekommer till skillnad från i
Tyskland däremot ej.
I Amerika har man visserligen ännu inte
bildat något »filmuniversitet» —
universitetsförhållandena där äro ju för europeiska
begrepp något säregna —, och även om man
stundom kan vänta sig stora överraskningar
från Hollywood, får man nog vänta länge än
på att någon filmmatador kommer på tanken
att främja vetenskap och konst genom en
donation för grundandet av ett dylikt universitet.
De amerikanska studenterna ha fått göra sin
mera teoretiska bekantskap med filmen via de
föreläsningsserier, kurser och praktiska
seminarieövningar, som olika universitet anordnat.
Speciellt har University of Southern California
i Los Angeles blivit känt för sina relativt
omfattande och noggranna filmföreläsningar och
-kurser. Någon samlad undervisning har ju
dock svårligen kunnat uppstå på så sätt, och
framför allt har varje form av forskningsarbete
redan från början varit utesluten.
Medan GIK hade en avdelning, i vilken
de som med höga betyg genomgått
institutets högsta avdelningar kunde få fortsätta
att forska till fromma för filmkonsten, är den
nya tyska filmakademien i lika hög grad avsedd
för vetenskapliga forskningar som för rena
utbildningsändamål. Den heter också Deutsche
Film-Akademie mit dem Arbeitsinstitut für
Kulturfilmschaffen. Staatliche Anstalt.
Redan 1921 under den tyska teaterns
expressionistiska period började man inse den skarpa
skillnaden mellan teater- och filmskådespelare,
och det året grundades Deutsche Filmschule i
München för att tillvarataga filmens
»Nach-wuchs». Den måste snart upphöra, och mycket
bättre gick det inte med den våren 1926
öppnade Ufa-Filmschule i Berlin. Tiden var inte
mogen för en mera officiös filmskola, trots att
bägge dessa enbart sysslade med utbildningen
av skådespelare och varken intresserade sig
för regissörer eller tekniker. Under de följande
åren profiterade en mängd mer eller mindre
bristfälliga privata skolor och lärare på
ungdomens filmintresse och gedigna
okunnighet. Vid universiteten rynkade man på
näsan åt det oblyga och drulliga tivoligycklet,
och när filmen äntligen gjorde sin debut i en
akademisk lärosal, var det som skottavla i en
debatt om urartad teaterkonst. Den levde
sedan också kvar i teaterhistorikernas hägn
och svala salar, en underlig parasitplanta, som
då och då häftigt blommade upp i någon diger
»Kurze Einleitung zur Versuche einer Theorie
über die verschiedenen Formen...», där
filmens filosofi eller dramaturgiska problem blevo
föremål för djupsinniga lödningar eller den
572
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
