Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Tyska filmakademien. Ett universitet för praktisk forskning, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILM AKADEMI
ambitiöse författaren på grundval av statistiska
uppgifter hävdade den farliga inverkan, som
amerikanska kriminal- och vilda västernfilmer
ha på slangbågsförsedda gentlemän i den
yngre slyngelåldern.
Men så infördes i universitetens läroplaner
ett ämne, som hette »Zeitungswissenschaft».
Det kom från Amerika och hade snart lagt
under sig alla former av »geistige
Reproduk-tionstechnik», varvid ambitiösa unga män vid
1920-talets mitt började behandla även filmen
antingen »unter
propagandistisch-publizisti-schen» eller »systematisch-soziologischen
Ge-sichtspunkten», som presidenten för
Riksfilm-kammaren professor Lehnich nyligen ytterst
korrekt uttryckte det.
Fotografikonsten hade visserligen under de
gångna åren i Tyskland liksom på de flesta
andra håll i världen funnit en hemvist inom
fysik och kemi, men dess speciella möjligheter
och problem i samband med filmarbete blevo
ju därvid näppeligen rätt uppmärksammade.
Och medan mikroskopet intog en hedersplats i
det vetenskapliga arbetet vid universitetet,
hade ännu ingen kommit på idén att gå ett
steg längre och göra mikroskopiska
filmupptagningar. Det blev ett enskilt, kommersiellt
arbetande filmbolag, Ufa, som visade världen,
att man genom vissa tekniska arrangemang
kunde filma hur gräset gror, att man med
specialbyggda filmkameror kunde avslöja och
fasthålla växt- och djurlivets intimaste och
mest svårstuderade funktioner.
Men tiden var inte bara i Tyskland mogen
för en filmakademi enligt de former, som
offentliggjordes, när Goebbels lade grundstenen
till akademien. Ty den tyska filmakademien
har även i stor skala förverkligat en annan
linje, som speciellt svenskarna torde ha
intresse för. Det är den som närmast
representeras av de studentfilmstudios, som finnas i
Stockholm, Uppsala och Lund, och som
försökt nå fram till en rent metodisk skolning i
modern film. Huvudvikten har, åtminstone för
de bägge universitetsstädernas del, måst läggas
vid upplysning och arbete på att sprida
kunskaper till den akademiska ungdomen om den
moderna filmen, dess former, möjligheter och
teknik. Men framför allt
stockholmsstudenterna ha även försökt praktiskt studera film
genom att efter teoretiska diskussioner och
ändlösa analyser plötsligt resolut börja inspela
egna små experimentfilmer. Dessa svenska
studentfilmstudios äro troligen de enda i världen,
vilka konsekvent arbetat med precis samma
kategori ungdom, som den tyska
filmakademien nu direkt vill vända sig till. Därtill
kommer, att de svenska studios’ arbetsformer med
filmförevisningar, föredrag och diskussioner
samt en rad trängre cirklar kring olika
specialfrågor förts vidare och förverkligats —
naturligtvis utan påverkan från Sverige —
konsekvent och i oanad omfattning av tyskarna i
deras filmakademi.
F. n. äro denna akademis stora
byggnadskomplex under uppförande på en hittills
obebyggd del av Ufas ateljéer i Neubabelsberg eller
som det numera heter: Babelsberg-Ufastadt.
Akademien kommer att omfatta en stor
fyra-våningslänga med en mindre
förvaltningsbyggnad i två våningar vid ena gaveln. Fasaden
läggs mot en gata, och mittemot entrén på
andra sidan gatan kommer en garagebyggnad
att uppföras. Bakom den långa
huvudbyggnaden ligga till vänster två mindre filmateljéer
samt en rad lokaler för filmbearbetning m. m.
Till höger ligger den stora
»Nachwuchs-atel-jén», och bakom den befinner sig den avlånga
byggnad, i vilken Ufas embryo till filmakademi,
dess bekanta »Lehrschau», är inrymt.
Mitt på akademiens baksida lägges ut en stor
gård med pelarrader omkring, och för att ge
denna plats för flanerande filmfilosofer en
konsekvent inramning ämnar man bygga en ny
pelarförsedd entré till Ufas stora filmateljé, som
upptar utrymmet bakom denna öppna gård.
573
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
