- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
585

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Glimmingehus. En restaurerad medeltida skåneborg, av Erik Lundberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

GLIMMINGEHUS

fasaden utåt vallgraven ha försvunnit. Kökets
bakugn är raserad. Men eljest är borgen orörd.

Egentligen är detta orörda tillstånd ett rent
mirakel. Tänk på huru man i andra gamla

Bild 1. Markvåningen. Längst t. v. folkstugan, t. h.
därom köket.

borgbyggnader utvidgat fönsterhålen,
förändrat rumsindelningen och på olika sätt
moderniserat. Glimmingehus visar intet av den sortens
förändringar. Detta egendomliga förhållande
har sin speciella förklaring.

Borgen är uppförd 1499, alldeles i slutet av
en tidsperiod och så att säga ögonblicket innan
helt nya bostadsvanor bryta igenom.
Malmöhus kungliga slott, byggt 1536—43, visar helt
andra komfortabla uppvärmningsanordningar
samt väldiga fönster, vilka rentav förvandla
gemaken till glaslyktor i jämförelse med
Glimmingehus rum med deras trånga
fönstersmygar. Månstorps och Bollerups privatgårdar,
några decennier yngre än Glimmingehus, visa
hur snabbt det nya skicket trängde igenom i
Skåne. I Vasatidens Sverige rådde alldeles
samma motsättning mellan slotten Gripsholm
(1537) och Vadstena (1545), båda uppförda
av Gustav Vasa.

För Glimmingehus har emellertid
ålderdomligheten i fråga om det rent bostadsmässiga,
såsom redan nämnts, icke givit anledning till
radikala omdaningar, som t. ex. blev fallet
på Gripsholm under Karl IX. I stället för att
bygga om borgen har man till densamma fogat
en ny bostadsbyggnad, av små mått och med
tunna tegelväggar. Det var tydligen lättare
och billigare att bygga en ny bostad på detta
sätt än att gripa sig an med att bila i
borgbyggnadens väldiga gråstensmurar. Dessas
massivitet var övermäktig, och den gamla
anläggningen fick stå orörd såsom reservut-

Bild 2. Bostadsvåningen. T. v. gäststugan, t. h. nederst
stugan, däröver inre kammaren.

rymme och väl även med tanke på att kunna
utnyttjas för försvaret i ofredstid. Ty ännu
under 1500-talet var det alltjämt sedvänja
att göra herresätet till befäst anläggning med
vallgrav och vindbrygga. Först fram på
1600-talet når den obefästade anläggningen, den
italienska villan eller den franska maison de
plaisance, våra trakter.

Glimmingehus står sålunda såsom en
sentida representant för ett helt skedes,
medeltidens, förnäma bostadskultur med dess
nödvändiga apparat av försvarsanordningar.
Försvaret har krävt ganska mycket och bär en
god del av ansvaret för otympligheten i det
bostadsmässiga. Från rustkammare och
förrådsrum vetta skottgluggar ut mot trappan.
Från övre trapploppet kan man skjuta ned i
det undre. Kastgluggar äro anbragta på flera
ställen inomhus. Porten har starka
spärranordningar. En borg som denna utgör en



Bild 3. Salsvåningen. T. v. stora salen, t. h.
gästvåningen, tillika frustuga.

585

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free