Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Sjöhistoriska museet. Ett modernt museum ur två gamla samlingar, av G. Albe - Statsskattereformen. Ett viktigt beslut av 1938 års riksdag, av Martin Lembke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSSKATTEREFORMEN
som f. ö. är en av de fullödigaste
underavdelningarna, visar således prover på de
synnerligen karakteristiska varor, som av kompaniet
hemfördes och delvis åter utfördes, porslin,
siden, lackarbeten etc., till en del bärgade ur
vraket efter det sjunkna skeppet »Göteborg».
Avdelningen vill ge en kulturhistoriskt
upplagd översikt av svensk sjöfart. Härigenom
avviker den i viss mån från tidigare
existerande maritima samlingar. Vid uppställningen
har man sökt slå in på nya vägar genom den
brett kulturhistoriska läggningen och det
pedagogiska inslaget. Föremål och bild, text
och diagram komplettera varandra. Stor
omsorg har även nedlagts på den artificiella
belysningen, varigenom museet med säkerhet
kommer att bli ett mycket gouterat
kvällsmuseum under den mörka årstiden.
Museet har kunnat glädja sig åt en
storartad frikostighet från ett stort antal donatorer
och gynnare, såväl rederier, varv och bolag
som enskilda personer. G. Albe.
STATSSKATTEREFORMEN.
ETT VIKTIGT BESLUT AV 1938 ÅRS
RIKSDAG.
En av de mera betydelsefulla frågorna vid
årets riksdag gällde den omläggning av den
direkta statsbeskattningen, som sedan rätt
länge varit aktuell. Propositionen i ämnet (nr
258) tillstyrktes i allt väsentligt av
bevillningsutskottet, vars betänkande (nr 32) till alla
delar bifölls av kamrarna efter relativt korta
debatter. De ändringsyrkanden, som därvid
framställdes, avsågo i stort sett endast
detaljfrågor. Om man erinrar sig, att blott för två
år sedan ett då framlagt förslag till
rationalisering av statsbeskattningen föll i riksdagen
efter ganska skarpa debatter, kan enigheten
nu förvåna. Men många av de tvistiga spörsmå-
len ha sedan dess mognat av sig själva. Frågan
har också i sin helhet beretts av en
representativ parlamentarisk kommitté, 1938 års
skattekommitté. Det torde väl sällan eller aldrig ha
hänt, att en skattekommitté blivit i allo enig
samt att dess förslag kunnat så gott som
oförändrat läggas till grund för lagstiftning i
ämnet. Då så nu skett, kan förklaringen delvis
sökas däri, att som frågan denna gång
upplagts de tekniska spörsmålen mera än de
politiska kommit att träda i förgrunden.
Den mest trängande reformen var
naturli-gen att ersätta de nuvarande olika formerna
för den statliga beskattningen av inkomst och
förmögenhet med ett mera enhetligt system.
Det statliga skattesystemet hade efter hand
svällt ut, så att det de senaste åren omfattat
fyra progressiva skatter: statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt, utjämningsskatt, extra
inkomst- och förmögenhetsskatt samt särskild
skatt å förmögenhet. Av dessa skatter skola
först och främst de båda sistnämnda försvinna
i sin nuvarande form. Även utjämningsskatten
skall upphöra. Avkastningen av denna skatt
har jämte vissa andra medel använts till
utjämning av det kommunala skattetrycket genom
utdelande av bidrag från staten till
skattetyngda kommuner. De sålunda disponerade
medlen ha emellertid under en följd av år
(1933—37) icke räckt till, utan särskilda
anslag å allmänna skattebudgeten ha måst
beviljas för ändamålet. Under sådana
förhållanden har det synts meningslöst att ta upp en
särskild statsskatt för den kommunala
skatteutjämningen.
Den uppröjning bland gamla skatter, som nu
ägt rum, har gått ännu längre. De personliga
avgifterna — mantalspengarna, som tillfallit
staten, samt sjukvårds- och folkskoleavgifterna,
som gått till landstingen, resp. skoldistrikten —
ha äntligen befunnits mogna att avskaffas. I
de fall samtliga avgifter utgått ha de belöpt sig
till sammanlagt 1 kr. 40 öre för man och 70 öre
607
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
