- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
608

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Statsskattereformen. Ett viktigt beslut av 1938 års riksdag, av Martin Lembke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATSSKATTEREFORMEN

för kvinna — redan av denna odemokratiska
åtskillnad mellan könen framgår avgifternas
åldriga karaktär. De ha saknat större
ekonomisk betydelse för staten och kommunerna och
tyngt arbetet med debitering och uppbörd.

Även den kommunala progressivskattsn skall
upphöra i och med ikraftträdandet av det nya
skattesystemet. Rent principiellt har man
ansett, att all progressiv beskattning bör
tillkomma staten. Härtill kommer det viktigare
skälet, att den kommunala progressivskatten i
praktiken icke motsvarat de förväntningar
man hyste vid skattens införande. Långtifrån
att medverka till en allmän lindring av den
vanliga utdebiteringen i kommunerna har
progressivskatten i stort sett kommit att få
nämnvärd betydelse endast i kommuner, som
ha jämförelsevis ringa behov av
skattelindring. Om den skattekraft, som nu av
kommunerna tas i anspråk genom
progressivskatten, i stället utnyttjas av staten, kan en
effektivare skattelindring för skattetyngda
kommuner uppnås, än som för närvarande är fallet.
Kommunalskatteberedningen har också
meddelat, att den har under prövning förslag till
en omfattande utbyggnad av
skatteutjämningen och att ett genomförande av detta
förslag säkerligen kommer att ställa avsevärt
ökade krav på statskassan.

För att bereda kommunerna möjlighet att
anpassa sig efter de ändrade förhållandena
skall staten under en övergångstid av 4 år
till varje kommun betala ersättning med resp.
100, 75, 50 och 25 % av medeltalet av den
progressivskatt, som debiterats i kommunen
för åren 1928—37.

När det gäller att beräkna i vad mån den
kommunala progressivskattens avskaffande
kommer att påverka den allmänna
utdebiteringen i en kommun, måste hänsyn tagas till
vad kommunen kan räkna med att få i bidrag
av staten vid ett reformerat
skatteutjämnings-förfarande eller i den form, att staten övertar

vissa kommunala utgifter. Dylika beräkningar
äro naturligen vanskliga att nu göra. Det må
endast påpekas, att de städer och
landskommuner, som nu ha den största
progressivskatten, i allmänhet ha alltför låg utdebitering och
alltför gott skatteunderlag för att full
kompensation för förlusten av progressivskatten skall
kunna påräknas.

Det nya system för beskattningen av fysiska
personer — varmed liksom nu jämställas
oskifta dödsbon och s. k. familjestiftelser —,
som skall ersätta de ovan uppräknade
skatterna, består av en inkomst- och
förmögenhetsskatt och en särskild skatt å förmögenhet.
Inkomst- och förmögenhetsskatten är av
samma typ som den hittillsvarande men med den
ändring, att kvotdelen av förmögenheten, som
skall läggas till den taxerade inkomsten för
att bilda det taxerade beloppet, sänkts från
1/ao till 1/ioo- I sin nuvarande form är
inkomst- och förmögenhetsskatten som bekant
helt rörlig, i det att riksdagen varje år
bestämmer vilken procent av det enligt
skattetarifferna uträknade grundbeloppet, som skall
uttagas av de skattskyldiga (under de senaste
fyra budgetåren 170 % men för innevarande
budgetår 180 %). Den nya inkomst- och
förmögenhetsskatten är däremot icke helt rörlig.
Den är uppdelad i en rörlig bottenskatt, som
betalas av alla skattskyldiga, och en fast
till-läggsskatt, som skall erläggas av
skattskyldiga med beskattningsbart belopp över 8 000
kr. Bottenskattens uttagningsprocent skall
alltså avpassas efter det aktuella budgetläget,
medan tilläggsskatten varje år skall vara
densamma.

Vid bottenskatten börjar skatteskalan med
4,6 % för den del av det beskattningsbara
beloppet, som icke överstiger 3 000 kr., och
stiger till 6,5 % för den del därav, som överstiger
6 000 kr. Den fasta tilläggsskatten börjar vid
beskattningsbart belopp av 8 000 kr. och stiger

608

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free