Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Beethoven och hans litterära förebilder. Arnold Scherings försök till tolkning av mästarens verk, av Sven E. Svensson - Filmolympiaden i Venedig. Den enda årliga internationella filmtävlingen, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMOLYMPIADEN
ningen av företeelser, som från fenomenologisk
och formell synpunkt te sig oklara. Även om
Scherings teorier skulle visa sig vara endast
resultatet av en musikaliskt och litterärt
oerhört kunnig vetenskapsmans självbedrägeri — i
sanning ett spirituellt självbedrägeri —, har han
dock genom sin tolkning visat vägen till
förståelse av de sista kvartetterna och pianosonaterna,
en förståelse, som kan tjäna den stora
musikpubliken åtminstone till utgångspunkt för ett
djupare inträngande i dessa gåtfulla verk.
Man frågar sig emellertid: om nu Beethoven
alltid betjänade sig av litterär inspiration,
varför har han då så ängsligt hemlighållit en
nyckel, som skulle kunna underlätta förståelsen
för verk såsom nionde symfonien, de sista
kvartetterna och pianosonaterna? Schering tar även
upp denna fråga till behandling och besvarar
den med att hänvisa till de flesta stora
konstnärers hemlighetsfullhet, när det gäller
tillkomsten av deras verk. Han påpekar, att t. ex.
Tartini ofta brukade angiva sina program i
chiffer ovanför satserna, han påminner även
om det allbekanta faktum, att Brahms ogärna
lät någon få en inblick i vad som låg bakom
verket. En annan tänkbar omständighet, som
dock Schering veterligen icke framhåller, är
att tonsättaren måhända betraktar den litterära
idén som en privatsak mellan sig själv och
diktaren utan att tänka på att han därigenom
ställer åhöraren inför olösliga gåtor. För
komponisten själv är ju allt klart och förståeligt!
Det är väl ändå troligt, att Beethoven,
liksom många andra konstnärer, överskattat sina
åhörares förmåga att försinnliga tonsymbolerna.
Professor Schering kommer inom kort att i
en serie krönikespel framföra några av sina
Beethoventolkningar i den svenska rundradion.
Detta är ett experiment, som emotses med
största intresse av dem, som i vårt land arbeta
för en fördjupad musikalisk folkbildning och
popularisering av musikvetenskapliga
forskningsresultat. Sven E. Svensson.
FILMOLYMPIADEN I
VENEDIG.
DEN ENDA ÄRLIGA INTERNATIONELLA
FILMTÄVLINGEN.
Varje sommar under de senaste åren ha
tidningarnas läsekretsar runtom i världen
hugnats med utförliga rapporter från
internationella filmtävlingar på olika turistorter. Det har
varit både Wien och Bryssel, Moskva och
Venedig. Internationella filmtävlingar ha ägt
rum i många år, men det var först när den
sjuttonde »konstbiennalen» i Venedig 1932
öppnade en avdelning för kinematografi, som
filmtävlingarna fingo sin nuvarande
internationella publicitet.
Biennalen, vars namn ju säger att det är en
vartannat år återkommande företeelse, hade
tillkommit på initiativ av de statliga
myndigheterna, och äran av dess utvidgande till att
omfatta även film tillkommer helt greve Volpi
i italienska press- och propagandaministeriet.
Han tog initiativet till det som numera i
populärt tal kallas »filmolympiaden» i Venedig, och
han har sedan dess varit dess högste
beskyddare och främste gynnare.
Filmolympiaden gjorde vid sitt första
framträdande ingen överväldigande succé, närmast
beroende på de bristfälliga
organisationsförhållandena. Men två år senare, när den
program-enligt upprepades, blev publiksuccén desto
större. Den blev t. o. m. alltför stor. Uppretade
utlands journalister kablade hem sin förargelse
över att alla konstnärliga intressen och
ambitioner fingo vika för rena
underhållningssynpunkter. Till Venedig hade kommit en mondän
internationell publik, som mer intresserade sig
för de anlända filmstjärnorna än för deras
filmer. Gång på gång hände det, att
filmförevisningarna på kvällen fingo vika för nog så
angenäma kubanska nattfester eller fyrverkerier
625
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
