Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Frälsningsarméns genombrott i Sverige. Till hundraårsminnet av Hanna Ouchterlonys födelse, av Evald Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄLSNINGSARMÉN
Redan 1878 — samma år som William Booths
frimetodistiska väckelserörelse i Londons
East-end fullbordat sin utveckling till en militärt
organiserad Frälsningsarmé — kom Hanna
Ouchterlony i beröring med en representant
för det nya samfundet. Bramwell Booth, sonen
till dess grundläggare — endast 22 år men redan
sin faders främste medhjälpare —, gästade
nämligen då i och för rekreation den engelske
järnvägsbyggaren Billups i Värnamo, där den
fyrtioåriga fröken Hanna Ouchterlony hade
bokhandel. Till att börja med ledde han blott privata
andaktsstunder i den engelska familjen men
började sedan tala offentligt genom tolk — och
detta först i det hus, där Hanna Ouchterlony
då bodde.
Bramwell Booth blev Hanna Ouchterlonys
själasörjare, och förbindelsen fortsattes
brev-ledes efter hans återvändande till England. 1881
tillbragte Hanna Ouchterlony en tid i London
som William och Catherine Booths gäst. Efter
återkomsten började hon predika offentligt,
men först efter ett andra besök i England 1882
framträdde hon som Frälsningsarméns
befull-mäktigade ombud.
Frälsningsarmén var den sista stora våg av
anglosaxiskt religiöst inflytande, som drog över
vårt land under 1800-talet. Liksom den första
— den, vars närmaste upphov var George Scott
— står den i sin begynnelse i ett påtagligt
samband med den ekonomiska utvecklingen, ehuru
detta samband i och för sig delvis är tillfälligt.
En slump var det visserligen inte, att både
Scott och Booth kommo över hit på initiativ
av engelska främjare av den industriella
revolutionen i Sverige — i det förra fallet Owen,
i det senare Billups —, ej heller, att Billups
byggde järnvägar i Sverige under det
decennium, då våra järnbanor växte mest. Däremot
var det en tillfällighet, att denne
järnvägsbyggare inbjöd just en salvationist till sig och
att det skedde just då. Men det tillfälliga
sammanhanget kan kallas symboliskt. Frälsnings-
Hanna Ouchterlony (1880-talet).
arméns strama centralisation och rörliga
strategi — med snabba växlingar av ortsledare och
flitigt utnyttjande av kringresande förkunnare,
i båda fallen såväl inom landet som mellan
länderna — krävde goda samfärdsmedel för att
fullt komma till sin rätt. Arméns utbredning
över Sverige tillhör industrialiseringens senare
skede med dess nära växelverkan mellan
industri och järnvägsbyggande. Med undantag för
Hanna Ouchterlonys hus i Värnamo, där Bramwell
Booth höll Frälsningsarméns första möte utom
England.
631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
