Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Millionvoltgeneratorer. Moderna högspänningsmetoder i fysik och medicin, av Sven Benner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGSPÄNNINGSMETODER
torer, parallellkopplade med hjälp av höga
motstånd, uppladdas till måttligt hög
likspänning med hjälp av transformator och ventilrör.
Då spänningen stigit tillräckligt högt, slå gnistor
o-
o v t» vy -y v y v w vi.t
TX
Ö"
till pump
Bild 3. Stötgenerator enl. Marx. Tr transformator
och V ventilrör för uppladdning av kondensatorerna
C genom motstånden R. — F gniststräckor, MF
mät-gniststräcka. T. v. urladdningsrör.
över i ett antal i kopplingen ingående gnistgap.
Luften i gnistgapen blir då för en mycket kort
tid en god ledare, varigenom alla
kondensatorerna bli seriekopplade och den resulterande
spänningen produkten av antalet kondensatorer
2U0
5 ZU0
> F
zu0
2 Ua
"21/.
’-T-Jl
Bild 4. Schema för högspänningsanläggning enligt
Cockcroft och Walton, matande motståndet eller
urladdningsröret R. Nedtill t. h. transformator med
toppspänningen U0.
och spänningen på varje. Sedan gnistorna
slocknat, börja kondensatorerna åter uppladdas
parallellt, tills en ny gnista kommer, o. s. v.
Spänningar om 3 MV eller mera kunna uppnås.
Även denna apparat användes mycket i
elektrotekniken för provningsändamål.
En av de viktigaste anordningarna för
alstring av höga konstanta likspänningar har
angivits dels av Greinacher, dels av Cockcroft
och Walton, dels slutligen av Bouwers, alla
sannolikt oberoende av varandra. Den
innehåller ett antal av kondensatorer och ventilrör
bestående element (bild 4), vilka byggas upp
på varandra till en tornliknande anordning
liksom kaskadtransformatorn, och liksom där
adderas bidragen från varje element till en
mycket hög spänning. Den anordning, varigenom
Cockcroft och Walton förverkligat denna idé i
Cavendishlaboratoriet i Cambridge (bild 7), är
av särskilt intresse, då detta var den första, med
vars hjälp kärnreaktioner åstadkommos med
artificiellt alstrade strålar (1932). Här äro
ventilrören hopbyggda till en enhet, som evakueras
med en och samma pump. Då kopplingen
utförts med blott 4 element i stället för 6 som i
schemat, består ventilrörskolonnen av 4 stora
glasrör, som sammanfogats med mellanlagda
metallplåtar (baktill till vänster på bild 7).
Genom metallplåtarna gå metallrör, som
bortsett från korta mellanrum sträcka sig längs hela
kolonnen. På bilden synas ej dessa rör, däremot
liknande rör, som insatts i det till höger synliga
urladdningsröret. I båda fallen är avsikten att
begränsa urladdningsfenomenen till rummen
inuti och mellan metallrören och sålunda
skydda glasrören för alltför stora elektriska
påkänningar. Ventilrörens katoder få sin
glödström från isolerat uppställda ackumulatorer.
Bouwers’ vid Philipsfabrikerna utförda
anordning (bild 10) uppvisar intressanta drag.
Ventilrören äro uppdelade i ett antal sektioner
med metallrör infogade i varje mellanrum och
likna i miniatyr Cockcrofts och Waltons ventil-
640
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
