Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Tjeckoslovakiens sudettyska områden. Deras ekonomiska betydelse för landet, av Nils Sehlberg - Värnplikt och beredskap vid de europeiska arméerna, av C. A. Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V ÄRN PLIKT
marknaderna avsattes 1937 bomullsvaror för
955 mill. kc. eller 8 % av sammanlagda
utförselvärdet. Härpå följde yllevaror för 739 mill. kc.
(6 %), sidenvaror för 452 mill. kc. (4 %) etc.
Samma omfattande andel eller 53 % innehade
sudettyskarna inom glasindustrien, varvid
särskilt må erinras om glaspärlor m. m. från
Gablonz (Jablonec). Glasvaror av skilda slag
intaga likaledes en förgrundsställning inom
Tjeckoslovakiens utrikeshandel med ett
exportvärde 1937 av 787 mill. kc. (nära 7 %).
Huvudsakligen i sudettysk hand är vidare porslins
-industrien kring Karlsbad (Karlovy Vary),
vars avsättning på utlandsmarknaderna angavs
till 122 mill. kc. (1 %) samma år. En ur
försvarssynpunkt så viktig industri som den
kemiska låg enligt 1930 års folkräkning till nära
36 % inom sudettyskt område i Aussig (Usti
nad Labem) etc. Större utrymme inom
exporten upptar pappersindustrien i
nordöstra Böhmen etc. med 448 mill kc. (4%)
enligt 1937 års statistik. Som sudettysk andel
räknades icke mindre än nära 45 % av denna
industri. Utöver de sålunda angivna mest typiska
tillverkningsgrenarna uppvisa givetvis många
andra dylika utpräglade sudettyska inslag.
Belysande ur denna synpunkt är, att enligt 1930
års folkräkning sammanlagt endast 12 % av
sudettyskarna arbetade inom de ovannämnda
textil-, glas-, kemiska och pappersindustrierna
(uppgifter för porslinsindustrien icke
tillgängliga), medan för industri och hantverk över
huvud motsvarande andel nådde ovannämnda
46 %. Minst sudettysk var med endast 16 %
skoindustrien, vilket sammanhängde med
utbyggandet av Bafaverken.
En betydande ekonomisk tillgång utgöra
slutligen de många nordböhmiska kurorterna. Om
antalet utländska besökare föreligga
nedanstående statistiska uppgifter. Man räknade under
1936 i Karlsbad (Karlovy Vary) 22 617
kurgäster och 14 001 andra, i Marienbad
(Ma-riénské Låznè) 17 855 kurgäster och 6 736
andra, i Franzensbad (Frantiskovy Låzné) 2 728
kurgäster och 2 937 andra, i Teplitz-Schönau
(Teplice-Sanov) 1 519 kurgäster och 4 114 andra
.etc. Sedan dess har besökarantalet under
inverkan av den politiska krisen hastigt nedgått.
Det torde vara på grund av de nordböhmiska
kurorterna, som sudettyskarnas andel inom
det tjeckoslovakiska hotellväsendet enligt 1930
års folkräkning nådde nära 33 %.
Om den sudettyska liksom om den
tjeckoslovakiska industrien över huvud gäller, att
dess tillverkningsförmåga är större än senaste
årens exportstatistik antyder. Generalindex för
landets industriproduktion (1929 — 100)
stannade trots upprustningen — vilken mest
gynnade de utpräglat tjeckiska industrigrenarna —
samt ovannämnda och andra förskjutningar
1937 alltjämt vid i medeltal 96,3.
Sudettyskarnas andel av Tjeckoslovakiens nationalinkomst,
särskilt av utländsk valuta, med åtföljande
köp-och skattekraft synes under alla
omständigheter vara anmärkningsvärt stor i förhållande
till invånarandelen, även om endast
Böhmen-Mähren-Schlesien tagas i betraktande.
Nils Sehlberg.
VÄRNPLIKT OCH
BEREDSKAP VID DE EUROPEISKA
ARMÉERNA.
Ännu för några år sedan talades om
Sovjetunionen såsom »det militariserade samhället».
För närvarande gör huvuddelen av Europas
stater skäl för samma beteckning. Vid snart
sagt alla gränser i Mellaneuropa arbetas med
febril fart på att ordna försvarslinjer, vilka ha
sin moderna urtyp i den franska Maginotlinjen.
Europa genomkorsas av nya kinesiska murar,
och samtidigt stärkas mångenstädes även
kustbefästningarna. Bakom dessa vallar utbildas
inom flertalet länder alla vapenföra män un-
665
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
