- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
666

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Värnplikt och beredskap vid de europeiska arméerna, av C. A. Ehrensvärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V ÄRN PLIKT

der så lång tid, att man med skäl kan tala om
stående värnpliktsarméer. Denna beteckning
gäller särskilt för de härar, som ha tvåårig eller
längre första utbildning för de värnpliktiga. Då
man i allmänhet räknar med att ett års övning
kräves för att skapa en allsidigt utbildad,
fält-duglig soldat, disponeras inom dessa arméer
ständigt en fullt stridsberedd årsklass under
fanorna. Därtill kommer, att man i regel torde
kalkylera med att rekryterna efter en kortare
utbildningstid, varierande mellan tre och sex
månader, kunna hjälpligt förrätta åtminstone
enklare tjänster och efter denna tid ingå i
mobiliserade förband. När dessutom
truppförbanden ofta redan i fred ha en styrka, som helt
eller nära motsvarar den i krig, och vidare en
talrik stamanställd kader disponeras, är det
självklart, att dessa stater besitta en mycket
hög beredskap, det må nu gälla anfall eller
försvar.

Nästa grupp av makter omfattar dem, som
ha omkring IV2 års första utbildning för de
värnpliktiga. Även här kan man av skäl, som
framgå av det föregående, räkna med att
beredskapen är ganska hög även utan särskilda
mobiliseringsåtgärder. Resten av de europeiska
arméerna •— med undantag av Schweiz,
Danmark, Sverige och Norge — har en övningstid
av minst omkring 1 år. I dessa stater måste
man, för att en viss beredskap skall kunna
ernås i form av ständigt utbildad personal, ordna
det så, att rekrytårsklassen uppdelas i
omgångar, vilka inrycka med så stor intervall, att
ständigt åtminstone en del av klassen är
användbar. Självfallet förorsakar detta system
bl. a. en relativt mindre permanent tillgång på
utbildad personal. I många fall kompletteras
de här antydda systemen genom en
organisation av särskilda gränsskyddsförband av
stamanställda. Sådana finnas exempelvis i
Polen och Tjeckoslovakien samt, fast i endast
begränsad utsträckning, i Finland.

De förut nämnda fyra smärre staterna intaga

i beredskapsavseende en särställning genom
den mycket korta rekrytskolan, vilken endast
möjliggör beredskap i utbildningens
slutskeden, för så vitt icke särskilda inkallelser ske
eller mobiliseringsåtgärder vidtagas. I Schweiz
har man sökt råda bot för dessa olägenheter
genom ett mycket stort antal
repetitionsövningar, vilkas längd för övrigt i år har ökats.
Under dessa övningar inkallas vid varje
förband ett så stort antal årsklasser, att
mobiliseringsstyrka ernås. Genom att förskjuta de
olika förbandens repetitionsövningstider vinner
man under en stor del av året en viss
beredskap. Denna har dock icke ansetts
tillfredsställande, utan man har sedan gammalt
vidtagit särskilda åtgärder för att möjliggöra en
ytterligt snabb mobilisering. Så förvarar
exempelvis den utbildade schweiziske värnpliktige
sin personliga utrustning och beväpning i
hemmet. Men icke nog härmed. På grund av det
oroande läget har man under de senaste åren
uppsatt ett antal värvade gränskompanier,
närmast avsedda för försvar av de talrika och
starka befästningar, som för närvarande
ordnas vid infartsvägarna till riket. Det var dessa
förband, som nyligen omnämndes i pressen i
samband med schweiziska regeringens beslut
att minera infartsvägarna. De återstående
länderna —• Danmark, Sverige och Norge —
ha både en kort första utbildning och ett
fåtal (vad Norge beträffar inga)
repetitionsövningar. Följden härav är, att en permanent
beredskap i form av ständigt stridsberedda
truppförband endast kan ordnas i mycket
begränsad utsträckning och genom att
värnpliktsinkallelserna ordnas så, att olika omgångar av
värnpliktiga förskjuta varandra. På så sätt
åstadkommes exempelvis i Sverige under
delar av året en viss beredskap i Boden och på
Gotland, fast med mycket svaga förband.

Hela frågekomplexet om tillgodoseendet av
ett lands försvarsberedskap utan
uppseendeväckande mobiliseringsåtgärder är av en utom-

666

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free