Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Årsringar. Träden som klimatiska och historiska urkunder, av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅRSRING AR
sjukdomar, bladfällning o. d., äro användbara.
Vidare må framhållas, att slutledningarna inte
grunda sig på endast ett träd eller en enstaka
grupp utan på många träd och många grupper,
lämpligt fördelade över ett område.
Bild 11. Hur en kronologi bygges upp från
innevarande år (pilen längst till vänster) till förhistoriska
tidsskeden (pilarna längst till höger).
Tjocka ringar äro i regel bildade under en
vegetationsperiod med god vattentillgång,
tunna då fuktigheten är otillräcklig. Underskrider
den en viss gräns, utbildas en ofullständig ring
eller ingen alls (jfr ovan). Felande ringar äro
vanliga särskilt i skogskanterna, som äro mest
utsatta för torkan. Detsamma gäller de dubbla
eller falska ringarna, vilka orsakas av
störningar i det normala utvecklingsförloppet,
så-so-m frost, torka och insektsangrepp.
Jämte studiet av de individuella ringarna
spelar utforskandet av perioder eller cykler en
viktig roll vid klimatiska tolkningar.
Variationerna mellan maxima och minima i en
tillväxtkurva äro större i torrt klimat än i fuk-
T rv \r
VY /VA A/ vX Ma
i.o
A / Va A
Ar ’ v v V / vA
at yv vy oa a>
P
1470 ^
|2.0 j
1.5 5
1.0
1470 eo
1500 10
YEARS
Bild 12. Jämförelse mellan årsringar från 1400- och
1500-talen, överst, och en dubbeltoppig 11-årscykel.
tigt, varför en jämförelse mellan två träd, vuxna
under olika nederbördsförhållanden, ger
möjligheter till vissa slutsatser om klimatet.
Vidare synas de korta perioderna framträda bättre
i torra klimat. Den dubbeltoppiga
11-årspei’io-den, den s. k. Hellmannscykeln, har, så långt
undersökningarna nått, visat sig vara
karakteristisk för dylika förhållanden (bild 12).
Serier av kurvor, som börja med träd från
fuktiga klimat och sluta med sådana från torra,
visa, att variationsamplituden ökas och att de
korta perioderna bli mera framträdande mot
slutet av serierna. Detta gör sannolikt, att
denna successiva förändring i amplitud och
cykellängd vid klimatväxlingar också bör
Uddenjexas anhydrite(|iK>0 layers)
AWV- l_l_1_1_1_1_I_I_I_1_I-1—I-1—I-1-1-1—I-1-1-1
5 10 15 20 25
Modern tree growth at lower(dry)
Forest börder- FL: ne (220years)
Bild 13. Dominerande cykler i en anhydritprofil från
Texas, jämförda med sådana hos en grupp tallar från
Arizona.
komma till synes i andra slag av avlagringar.
Eftersom barrskogar inte växa i verkligt arida
klimat, borde man därför kunna fortsätta
undersökningarna i geologiska bildningar, avsatta
under sådana förhållanden. Som exempel på
en dylik sammanknytning av biologiska och
geologiska vittnesbörd kan nämnas en
jämförelse mellan tallar från särskilt torra
lokaler och varviga permiska ökensediment
(anhy-drit) från Texas. De periodiska växlingarna
uppvisa åtskilliga överensstämmelser (bild 13),
vilka antyda ett samband mellan solvariationer
och anhydritens sedimentation ■— och därmed
även att vissa cykler höra ihop med bestämda
klimattyper. I samma riktning pekar en
jämförelse mellan glaciala lervarv, solfläckar och
trädringar. C:a 4 000 varv från Connecticut
680
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
