Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Befolkningsutvecklingen i Sverige. En analys av begreppet reproduktionstal, av Carl-Erik Quensel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FAMILJEBOKS
MÅNADSKRÖNIKA
Årgång 1 NOVEMBER 1938 Häfte 10
[-BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN-]
{+BEFOLKNINGSUTVECK-
LINGEN+} I SVERIGE.
EN ANALYS AV BEGREPPET
REPRODUKTIONSTAL.
Det vanligaste sättet att mäta en
befolknings förändringar genom födelser och dödsfall
och därigenom även dess tillväxthastighet är
att uttrycka det totala antalet födelser och
dödsfall i relation till folkmängdens storlek.
De tal, som därvid erhållas, äro de allmänna
födelse- och dödstalen, vilka tal vanligen
angivas i promille. Differensen mellan födelsetalet
och dödstalet är givetvis den naturliga
folkökningen (eller folkminskningen).
I Sverige voro dessa tal för året 1937
respektive 14,33 °/oo, 11,99 °/oo och +2,34°/oo. Här
liksom i nästan samtliga andra europeiska
stater är födelsetalet högre än dödstalet, så att
naturlig folkökning förekommer. Undantag
bilda Frankrike och (det forna) Österrike, där
under de senaste åren svag naturlig
folkminskning varit för handen.
Födelse- och dödstalen lämna dock icke en
fullt riktig bild av fruktsamhets- och
dödlighetsförhållandena i befolkningen, vilka
nämligen äro de faktorer, som i längden bli
utslagsgivande för folkmängdsförändringarna. Med
fruktsamhet (dödlighet) förstås härvid antalet
barnaföderskor (dödsfall) i en viss åldersklass
i relation till antalet kvinnor (personer) i mot-
svarande åldersklass. De allmänna
födelse-och dödstalen bero icke uteslutande av
fruktsamheten och dödligheten i de skilda
åldersklasserna utan jämväl och till icke obetydlig
del även av befolkningens aktuella
åldersfördelning. Eftersom antalet födda endast kan
sättas i relation till antalet kvinnor i
åldersklasserna 15—50 år samt dödligheten är störst i
åldrarna över 50 år, innebär detta, att en
befolkning med proportionsvis hög folkmängd i
åldersklasserna 15—50 år har ett högre
födelsetal och ett lägre dödstal än en befolkning
med jämförelsevis låg folkmängd i dessa
åldersklasser, trots att såväl fruktsamhets- som
dödlighetsförhållandena i enskilda
åldersklasser kunna överensstämma i befolkningarna.
I Sverige och likaledes i många andra
europeiska stater är åldersfördelningen numera
sådan, att åldersklasserna 15—50 år,
mellan-åldrarna, utgöra en större procentuell andel av
befolkningen och åldersklasserna 0—15 år,
respektive 50 år och därutöver en mindre del, än
vad tidigare varit fallet. Den svenska
befolkningens aktuella åldersfördelning enligt den
senaste folkräkningen den 31 dec. 1935
åskåd-liggöres i diagram 1. Varje femårs-åldersklass
illustreras med en horisontell stapel, vars längd
är proportionell mot antalet personer i dessa
åldersår, och de olika åldersklasserna äro sedan
lagda på varandra, så att en »ålderspyramid»
erhållits. Högra halvan återger mankönets
åldersfördelning och vänstra halvan kvinnokö-
693
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
