Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Befolkningsutvecklingen i Sverige. En analys av begreppet reproduktionstal, av Carl-Erik Quensel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGSUTVECKLING
Ovan angivna resonemang om
reproduktionstalets beroende av dödlighet och fruktsamhet
åskådliggöres kanske bättre medelst följande
räkneschema, hämtat från Sveriges Officiella
Statistik: Befolkningsrörelsen år 1935, avseende
beräkningen av reproduktionstalet i Sverige år
1935.
Tab. 1. Räkneschema för beräkning av
reproduktionstal, avseende Sverige år 1935.
I II III
[-Åldersår-]
{+Ålders- år+} År att
genomleva per generation om 1 000 levande födda av kvinnkön Fruktsamhet i Sverige 1935.
(Fruktsamheten = antalet
barnaföderskor per 1 000 kvinnor i samma åldersklass.) Beräknat
antal nedkomster i olika
åldersklasser i en generation om 1 000
levande födda
15-20 4 636 17,44 81
20—25 4 564 76,01 347
25—30 4 486 91,29 410
30—35 4 410 77,86 343
35—40 4 328 52,59 228
’ 40—45 4 237 22,67 96
j 45—50 4 123 2,50 | 10
Summa — — 1515
I kolumn I anges huru många år de
kvarle-vande av ursprungligen 1000 födda kvinnor
komma att tillsammans genomleva i olika
femårs-åldersklasser. Om intet bortfall genom
död inträffade före femtioårsåldern, skulle
dessa tal uppenbarligen allesammans vara
exakt 5 000. Självklart bli de angivna talen
allt mindre, ju högre åldersklassen är, eftersom
antalet kvarlevande avtar med åldern. I
kolumn II angives fruktsamheten (antalet
barnaföderskor per tusen kvinnor i samma
åldersklass) i Sverige 1935. Det antal nedkomster,
som kunna väntas inträffa enligt dessa
fruktsamhetstal under den tänkta generationens
olika åldersår, är produkten av siffrorna i
kolumnerna I och II och återgivas i kolumn
III. Summa 1 515 nedkomster beräknas sålunda
inträffa under den tänkta generationens livstid.
Eftersom cirka 2 % av samtliga nedkomster
äro dödfödslar och procentantalet flickor bland
de levande födda är något mindre än 50 %,
blir därför antalet levande födda döttrar icke
fullt hälften, närmare bestämt 477 oo, av
samtliga nedkomster eller i detta fall 723 stycken.
Man finner, att den fiktiva generationen av
1 000 kvinnor under dessas sammanlagda
livstid erhåller 723 döttrar enligt de i Sverige
rådande dödlighets- och
fruktsamhetsförhållandena, och reproduktionstalet i Sverige för år
1935 blir sålunda endast 0,723. Detta innebär
till följd av det föregående, att folkminskning
förr eller senare måste inträffa i Sverige, om
ingen förändring sker. Det är emellertid icke
många år sedan, som fruktsamheten i Sverige
var tillräcklig för reproduktion.
Reproduktionstalet understeg enhetsvärdet ungefär år
1923.
Inom flera andra europeiska stater, särskilt
de norra och nordvästra, och jämväl några
utomeuropeiska är fruktsamheten i likhet med
Sveriges numera så låg, att reproduktionstalet
ligger under det kritiska enhetsvärdet.
Netto-reproduktionstalet för åtskilliga stater återges
i nedanstående sammanställning1. För
jämförelses skull återges också den naturliga
folkökningen. Då av olika anledningar flertalet
stater har sin befolkningstatistik så upplagd,
att reproduktionstalet icke alltid kan beräknas
för varje enskilt år, hänföra sig dessa tal delvis
till skilda år.
Om man bortser från staterna i östra och
sydöstra Europa, är det endast Italien, som
bland de större staterna i Europa äger ett
reproduktionstal, överstigande enheten. Det bör
observeras, att Frankrike med sin naturliga
folkminskning har ett reproduktionstal,
visserligen understigande enhetsvärdet men som dock
är större än många andra länders, där natur-
1 Från A. Carr-Saunders, »World Population» (1936),
utkommen i svensk översättning under titeln
»Världens befolkning» (1938).
695
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
