Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Befolkningsutvecklingen i Sverige. En analys av begreppet reproduktionstal, av Carl-Erik Quensel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGSUTVECKLING
Tab. 2. Reproduktionstal och naturlig folkökning i
skilda länder.
Land Ar [-Reproduktionstal-] {+Reproduk- tionstal+} Naturlig
folkökning i °/oo
Sverige ........................1935 0,72 2,1
Danmark ....................1933 0,91 6,7
Norge ............................1935 0,75 4,4
Finland ........................1933 0,90 4,9
Tyskland ......................1933 0,70 3,5
England ........................1933 0,73 2,1
Frankrike ....................1935 0,87 — 0,5
Österrike ......................1933 0,67 1,1
Italien ............................1933 1,18 10,0
Portugal ........................1933 1,29 12,1
Polen ..............................1927 1,3 14,3
Europeiska
Ryssland ............................1927 1,7 22,0
U. S. A............................1930 1,08 7,6
Australien ....................1933 0,97 7,9
lig folkökning ännu råder. Detta beror därpå,
att nativiteten i Frankrike sedan länge hållit
sig på en låg men tämligen konstant nivå och
att åldersfördelningen till följd därav icke
uppvisar samma kraftiga ansvällning i
mellan-åldrarna, som fallet är exempelvis i Sverige.
Inom östra och södra Europa är
fruktsamheten ännu så hög, att reproduktionstalet väl
överallt överstiger enhetsvärdet. För
europeiska Ryssland finnas icke siffror tillgängliga för
senare år än 1927, då reproduktionstalet
beräknades uppgå till 1,7, innebärande en kraftig
folkökningstendens. Antagligen har
reproduktionstalet där sedan dess nedgått, och för övrigt
måste enligt min åsikt de ryska
befolkningsdata betraktas med en viss skepsis.
Då reproduktionstalet väsentligt understiger
enheten, är folkminskning vid oförändrade
förhållanden förr eller senare oundviklig, och i
somliga stater kan man vänta en kraftig
folkminskning. Dennas årliga storlek bestämmes
i huvudsak av reproduktionstalet men kan
också influeras av andra faktorer, först och
främst barnaföderskornas medelålder. Mot ett
reproduktionstal av 0,7 svarar i längden en
årlig folkminskning av något mer än 1 %. Om
konstant folkminskning av icke övergående
natur skall undvikas, måste först och främst
fruktsamheten höjas. Reproduktionen
bestämmes dock, som synes av det föregående, jämväl
även av mortaliteten, och en minskning av
denna kan åstadkomma en höjning av
reproduktionstalet. Dödligheten i åldrarna över 50
år inverkar dock icke på reproduktionstalet
utan endast dödligheten i barna- och
mellan-åldrarna. Smärre förbättringar däri äro
säkerligen för Sveriges vidkommande att motse
under kommande år, särskilt beträffande
spädbarnsdödligheten, som för tillfället är av den
storleksordningen, att ungefär vart tjugonde
barn avlider före ettårsåldern. Inverkan av en
mortalitetssänkning är dock tämligen ringa.
Det synnerligen extrema fallet, att dödsrisken
är noll i samtliga åldrar under 50 år, skulle
sålunda medföra en förhöjning av
reproduktionstalet från 0,723 till 0,812. (Detta tal
erhål-les genom att i räkneschemats kolumn I ersätta
samtliga tal med 5 000 och därefter utföra
samma beräkning som förut.) Det på detta
sätt med bortseende från dödligheten i
åldersklasserna under 50 år beräknade talet
benämnes bruttoreproduktionstalet och
är ett uttryck endast och allenast för
fruktsamhetens storlek. Det angiver, som kanske lätt
inses, huru många döttrar det i medeltal
kommer på varje kvar levande femtioåring.
Som synes av jämförelsen mellan
nettorepro-duktionstalet och bruttoreproduktionstalet kan
en rimlig nedgång i mortaliteten icke medföra
annat än en förhöjning av reproduktionstalet
med några hundradelar.
Förutom dessa två faktorer, dödligheten och
fruktsamheten, finnes det dock en tredje
faktor, vilken indirekt inverkar på
reproduktionstalet, ehuru detta förhållande icke kommit
till synligt uttryck i det ovanstående sättet för
beräkningen av reproduktionstalet. Jag syftar
härmed på giftermålsintensiteten och den där-
696
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
